Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta uppträde tilldrog sig nägra månader före hennes
tronafsiigelse. Konung Fredrik ansåg ändamålslöst att
heifra en sak, som visserligen var för honom obehaglig,
men för tillställarinnan både gagnlös och vanhedrande.
I början af 1654 framkastade Kristina den planen
att med Englands hjelp krossa Danmark och sedan åt
sig förbehålla Seland till underhåll och vistelse efter
afsägelsen. Engelska sändebudet behandlade förslaget
som skämt, och det kom ej mer i fråga.
förhållandet till utriices magter i allmänhet.
När Kristina mottog regeringen, var Sverge i nära
förbund med Portugal, Holland och Frankrike mot
Polen, Österrike och Spanien. Detta förhållande hade
länge fortfarit och var till en del följden af de
läro-tvister, hvilka under nära ett århundratal delade
Europa uti tvänne partier, det katolska och det
protestantiska. Meningsfejden blef dock slutligen genom
trettioåriga kriget utarbetad. Frågorna om handel och
nybyggen kommo i stället och började utgöra
förnämsta punkterna i europeiska statskonsten. Denna
förändring i de allmänna förhållandena, tillsammans med
några Kristinas personliga tycken, medförde också en
fullkomlig förändring i Sverges ställning till utländska
magter. Vid slutet af hennes regering befanns landet
i nära vänskap med Österrike, Spanien och England*
samt i mer eller mindre spänning mot Holland och
Frankrike. Mot de närmaste staterna, Ryssland,
Polen och Panmarkj togo som vanligt granntvisterna ut
sin rätt bredvid och öfver de allmänna europeiska
förhållandena.
En egenhet utmärkte Kristinas uppförande mot
främmande magier; den nemligen, att hon gynnade och med mer
eiler mindre hedersbetygelser mottog sådana män, som
med sina egna regenter råkat i bitter och personlig
fiendskap. Så på ett eller annat sätt var det med
fransmannen Condé, ryssen Johannes t nensis, polac-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
