- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
179

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

borg utantill Uppsala, åtföljd afPiraentelli, Tott,
Stein-berg, Dohna och alla denna, den yttersta tidens
gunstlingar.

Sedan en betydlig del af kronans lösören sålunda
blifvit undanskaffade, gjorde Kristina ej mer någon
hemlighet af sin förestående tronafsägelse, utan syntes
vilja med flit sprida underrättelsen derom. Många
af-rådde; i synnerhet Axel Oxenstjerna. Han framställde
alla möjliga motskäl, och försäkrade slutligen, att
Kristina skulle ångra sin tronafsägelse och det inom tre
månader efter densamma. Då ingenting hjelpte, tog
han Gud, samvete och efterverld till vittne, att han
fyllt sin pligt och uttalat sin öfvertygelse. Samma af~
styrkande råd gåfvos af många andra personer och af
många anledningar. Engelska sändebudet Whitelocke
erinrade Kristina om kejsar Karl den femtes ånger
efter afsägelsen, men förgäfves. Då berättade han
följande tilldragelse. Det var i England en gammal lord,
som beslöt lemna sin egendom i sonens hand. Medan
öfverenskommelsen derom höll på att uppsättas, tog
fadern efter vana sin pipa och begynte röka och der±
under spotta på salsgolfvet. Sonen yttrade då, alt
detta sednare borde hållas rent, hvar före fadern
kunde gå ut i kökel, då han ville spotta. Den gamle
gjorde så; men när öfverenskommelsen skulle
undertecknas, sade han: »Jag har numera beslutat icke
»skrifva under ; ty jag vill hafva rättighet spotta på
»milt salsgolf, så länge jag lefver.» Kristina förstod
syftningen; men svarade: jag för min del vill tvärtom
spotta i salen, endast för alt blifva kronan qvilt. Då
Whitelocke fällde några ord om i framtiden möjligtvis
förknappade tillgångar o. s. v. svarade Kristina: i
nödfall är jag nöjd med litet nog, och kan hjelpa mig
med blott en dräng och en piga till betjening. Äfven
Chanut, nu mera fransyskt sändebud i Holland, skref
ett smickrande men afslyrkande bref. Uti Kristinas
svar läste man följande rader. Då jag för fem år
sedan meddelade eder det beslut, jag nu går alt ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free