Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
friheten och sitt land. Ilvarken han eller Polen erhöll
ringaste ersättning för sina under kriget lidna förluster.
När freden undertecknades, hade svenska
besättningarna i Marienburg och Elbingen ej mer munförråd
qvar än för sex dagar, och befälhafvaren, den kräslige
Lorents von der Linde, hade nödgats mätta sin hunger
med kålstockar. Någon betydande rustning var till deras
understöd ej heller uti Sverge företagen. Inom en vecka
hade de således varit tvungna att utan svärdsslag gifva
sig fnngna, och kriget hade varit slutadt i verkligheten,
fast ej på papperet. Att Sverge, i detta förtviflade läge
erhöll så förmånliga fredsvillkor, derföre har det
visserligen i någon mån att tacka polackarnas fruktan för
svenska vapnen, men långt mera polska drottningens
politiska planer och förhastande, och alldramest Frankrikes
kraftfulla biträde.
Med denna fred afslutades ett nära hundraårigt
krig. Dess första uppliof var, när Rewcl 1561 gaf sig
under Erik den fjortondes beskydd. Man stridde först
om besittningen af Liffland, sedermera och derjemte om
polska Wasarnas arfsrätt till Sverge.
NIONDE KAPITLET.
FREDEN I KÖPENHAMN.
I föregående del af vår berättelse *) hafva vi redan
omtalat begynnelsen af fredsunderhandlingarna emellan
Sverge och Dannemark; likaså Karl Gustafs högt drifna
fordringar samt Hollands och Englands hårda svar derpå.
För att vinna den förstnämnde staten ingick Karl Gustaf
i December 1659 ett för Holland gynnande
handelsförbund, och sände ytterligare Coyet att i Haag och
Amsterdam utverka än närmare förening. Men såväl rege-
S. 128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
