Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringen som sjclfva holländska folket visade bitter oviljct
mot Karl Gustaf och hans planer. Coyet blef kallt,
nästan illa mottagen och kunde ingenting uträtta.
Dan-nemarks sändebud blefvo deremot af både höga och låga
undfångna med deltagande, välvilja och stora
högtidligheter. Till deras ära, och oakladt Coyels närvaro i
lan-del, lät man till och med uppföra elt skådespel, som
föreställde Köpenhamns belägring, och hvaii svenskarna
ganska illa tilltygades. Mun lofvade ock att i den bl i f—
vande lreden med all kiaft understödja danskarna.
Dessa, uppmuntrade af så mycket deltagande, ville begagna
den gynnande sinnesstämningen ocli gå än längre. De
började föreställa, huru osäker Dannemarks och
Köpenhamns belugenhcl skulle vara, om Sverge finge bC’
hålla Skåne. Svenskarna kunde på några limmar och
vid slark vinter nian minsla svårighet komma ända
till Köpenhamns murar. Del lillämnade
fästningsverket i Landskrona åsyftade jusl all bereda vapenplats
för sådant ändamål. Konung Fredrik ämnade
derföre genom en landstigning återlaga Skåne, och
begärde nu Hollands biträde dertill. Österrike och
Preussen understödde hans önskningar och Daunemark erböd
holländarne till yttermera visso Gliickstadt och
Ivronen-borg till underpant. Men Skånes och Selands förening
under en och samma krona stridde mot holländarnas
handclsberäkningar; och i jemnförelse med dessa måste
deltagandet för de lidande danskarna gifva vika.
Holland och England vidhullo sitt beslut att till trygghet
mot blifvande tullprejerier skulle Sverge och Dannemaik
innehafva hvar sin sida af Öresund. Dessutom
förklarade Mazarin ganska bestämdt, att om man ville öfver
hölvan nedsätta Sverge, skulle han låta till dess beskydd
framrycka Condé i spetsen för de segrande franska
tropparna. Sjelfva kämparna, Sverge och Danncinark, ville
ingendera gifva med sig och förhoppningen om fred var
ganska ringa. Så stodo sakerna, då Karl Gustafs död
inti äfladc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
