Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillegnade åt den unga konungen, och man finner spår
att nämnde arbete gjort på denne sednare mycket intryck.
De, som vid ifrågavarande tid hade mesta
inflytandet på den ännu omyndiga Karl den elfte, voro
Mårten Reutercrantz, Gustaf Gyllenstierna och öfverste
Gyn-tersberch m. fl.i) Det var just dessa, den tidens
gunstlingar, hvilka 1671 förehade planen, alt redan då till
fullmytodig regent utropa Karl den elfte, ehuru han ännu
icke fyllt sitt sextonde år. Desse herrar hade mer eller
mindre råa seder och oroliga lynnen samt derjemnte en
brinnande afund och illvilja mot grefveståndet och
riks-förmyndarne. Den häftige öfverste Gyntersberch svor att
åldrig gifva vika för en grefve, som hade lägre ämbete;
och vid ett och annat offentligt tillfälle steg han djerft
framom flere sådana. Man vågade ej röra dervid, af
frtiktan dels för konungen, dels för Gyntersberch sjelf,
dels för rättvisans och allmänna tänkesättets skull. Man
finner t. ex., att Kurt Kristofer Königsmarck, ehuru
sjelf grefve, likväl ogillade sina ståndsbröders öfverdrifna
anspråk. Vid någon större högtidlighet skedde ock en
sammansättning af Klas Banér, Gyllenstiemorna, Bielke,
Wrede, m. fl. ur de äldre och anseddare ätterna, dock
blott friherrar. De förbundo sig att icke lemna
försteget åt någon grefve, som hade lägre tjenstebefattning; och
man fick veta, att konungen gillade deras förebafvande 2).
Alla dessa omständigheter blefvo af besagde
gunstlingar använda såsom medel att reta konungen och man
lät honom derjemnte förstå, huru högadeln och
rådsher-rarna kallade och låto kalla sig de sio fa; men att de
deremot omtalade honom sjelf under namn af gossen.
Karl blef mer och mer uppbragt och dolde icke sina
tänkesätt. Så snart någon tvist föreföll mellan en
adelsman och en grefve, visade Karl uppenbar tillfredsställelse,
hvarje gång grefven tappade, antingen då striden hade
blifvit förd med svärdet eller med pennan.
1) Engestr. Ekeblads bref. Pinktier till Ekeblad. Stockholm
den 11 Nov. 1671.
2) Engestr. Ekeblads bref. F. Y. d. Noot till Ekeblad.
Stockholm d. 7 Oct. (1671?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
