- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
176

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom sjelf valda rådgifvare, i hvilken ursprungliga
egenskap de också kallades konungens råd. Enligt den
an-dra ålåg dem att inför konungen föra lagens och folkets
talan och, om så behöfdes. påminna honom om hans
-svurna ed och rikets rätt och fördel. I denna sednare
’egenskap voro de på salt och vis ställda såsom väktare
mot konungen, och såsom ombud för folket och riket
och blefvo derefter snart kallade rikets råd eller
riksråd. Båda benämningarna brukades i äldre tider om
hvarandra. Likväl blef det kortare och betydelsefullare
ordet riksråd slutligen och allmännast antaget och i
offentliga handlingar begagnadt. När arfriket 1544
infördes, började man att då och då, och likasom
arfko-nungen till heder, skrifva konungens och rikets råd.
Sedermera begagnade regenterna antingen titteln vårt råd,
eller vårt och rikets råd; men i andra offentliga
skrifter nyttjades alltid och uteslutande benämningen af blott
riksråd.

Denna titte), såsom innebärande en ständig
påminnelse om rådsherrarnas rättighet att å rikets vägnar
bevaka, och om så behöfdes, motsäga konungens åtgerder,
har säkerligen varit för en och annan bland regenterna
misshaglig. Både Gustaf Wasa och Johan 111 sökte
införa nyå rådseder, i hvilka orden om ofvannämnde
väktarekall voro uteslutna. Ett rykte säger, alt Karl X
till och med velat utslryka stafvelsen riks, ur namnen
på alla de höga riksämbetena, t. ex. riksdrots,
riks-marsk m. m. För Karl XI blefvo dessa tilliar än
misshagligare. Deras och riksrådsnamnets afskaffande
beslöts der fö re och tillgick på följande sätt.

I föregående kapitel är omtaladt, huru Knut Kurck
och Gustaf Sparre icke ville underteckna den handling,
hvarmed rådet gillade ständernas envåldsförklaring, samt
huru nämnde två herrar slutligen tvingades att göra det
i en serskildt till konungen inlemnad skri fv el se. I
densamma låses följande ord: vi förklara, att rikets råd,
kunna i anseende till konungen icke betraktas
annorlunda än som kongU maj:ts trogne, underdånige råds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free