Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen på riddarhuset, lifl hvilken Ebrensteen hörde. Dock
bör anmärkas, att Ehrensteen var en ovanligt kunnig
och skicklig ämbetsman, hvilken under nära trettioåriga
arbeten i statens mest vigtiga angelägenheter gjort sig af
denna befordran mer förljent an de flesta, som densamma
erhållit. Måhända var det dock hans tjenst åt
enväldet, som ändteligen gaf den belöning, bvartill tjenslerna åt
fäderneslandet redan förut men förgäfves honom berättigat.
Hela denna strid sammanhängde med en den
tiden vanlig åsigt, som ville på allmänna riksförhåilanden
öfverflytta lagens bestämmelse om enskilda arf. Enligt
denna åsigt var arfrikel en konungaslägtens enskilda
tillhörighet; — deriöre skulle en döende konung hafva
rättighet att sjelf och ensam bestämma om förmynderskapet
Öfver hans efterlemnade egendom, arfriket; — derföre
och när innebafvaren af en sådan arfsrätt händelsevis
var omyndig, borde hans, likasom enskild myndlings
rätt, antingen förvaltas af en förmyndare inom slägten,
som t. ex. af hertig Karl under Sigismunds
frånvaro; eller åtminstone borde någon sådan slägting
deltaga i styrelsen, som t. ex. enkedrottningarna
Kristina 1611, Hedvig Eleonora 1660, och 1697; i likhet
hvarmed man ock sökte insätta Johan Kasimir 1654 och
Adolf Johan 1660.— Den andra åsiglen ville ej utsträcka
»rfsrätten äfven till förmynderskapet; utan sökte i denna
punkt förbehålla sländerna en fri val- och
bestämnings-rält. 1 dessa olika åsigter af förmynderskapet framträdde
tydligen två olika grundsatser, statens och regentslägtens.
Att Karl XI skulle, såsom han gjorde, omfatta den
sed-na re, var en oundgänglig följd, af hela hans ständigt hysta
samhällsåsigt.
ANGREPPET MOT KLAS RÅLAMB.
Genom ofvannämnde handling hade ständerna
förklarat, att de, som år 1660 motarbetat Karl Gustafs
testamente, icke varit ärlige och redlige fosterlandsvänner,
utan otrogna personer, de der förgätit Quds ord och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
