Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och förändringar i 1680 års envåldsförklaring lät na
hemliga utskottet insätta i sitt förslag till ständernas svar
på konungens hemliga proposition. Samma förslag blef
sedermera på riddarhuset upplåst, utan att någon
an-raärknieg dervid gjordes, hvarpå det af landtmarskalkeo
Gyllenborg å adelns vägnar underskrefs. Förmodligen
har det gått på samma sätt i de andra stånden.
Detta af hemliga utskottet gjorda och af stSuderna
bifallna förslag lades sedan till grund för
riksdagsbeslutet, h vil ket i konungens kansli utarbetades. Om sättet,
buru del sedermera blef underskrifvet, berättas åtskilligt.
Rådsberrarna lära först hafva ditsatt sina namn. Sedan
framlades det på riddarhuset till undertecknande. Det
fftges, att fyra till sex bland adelns medlemmar hade
redan förut ditskrifvit sina namn. De andra följde efter,
måbfinda somliga utan att märka, andra utan att våga
anmärka de införda till äggen, de skedda förändringarna.
Så blef detta riksdagsbeslut underskrifvet och antaget,
och på samma gång också dqp deri utan ständernas
formliga öfverläggning inryckta nya envåldsförklaringen.
Dét är genom ofvanstående riksdagsbeslut, som man
vanligen anser enväldet hafva blifvit i Sverge
fullständigt infördt och stadfästadt, och det kan äfven anses,
som fjerde eller sista akten af denna stalshvälfning.
Egentligen var dock den nu tvistade förändringen i de
flesta punkterna antagen redan genom de serskilda
förklaringar, som ständerna vid riksdagarna 1680 och 1682
utfärdade och genom de slutföljder, som deraf kunde
och skulle dragas. Riksdagsbeslutet 1693 har blott i
kortare och bestämdare ordalag uttalat detta nya
förhållande.
En vigtig del af den medborgerliga friheten bade
dock svenska folket ännu sig förbehållen eller rättare
sagdt, den var ännu icke af ständerna formligt
bortgif-ven. Del var rättigheten att sig sjelft beskatta, d. v. s.
att bifalla eller afslå de gerder och pålagor, som
regeringen möjligtvis kunde begära utöfver de vanliga, eo
gång för alla bestämda skatterna* Försök mot denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
