Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende på hvilka kyrkan ägde både jorden och hela
af-kastningen; hvaremot hon var i viss mån skyldig att
underhålla gudstjensten, klostren, fattigvården m. m. Genom
uppfyllandet af dessa förbindelser ansågs kyrkan hafva
skattat för sin jord och derigenom frälsat, befriat den från
de vanliga utlagorna.
Krigssättet i Europa hade emellertid undergått
betydliga förändringar. Mer och mer infördes bruket af ett
rytteri, nära nog så fullrustadt, som det egentliga
ridder-skapet. Magnus Ladulås ville äfven här i Sverige begagna
samma inrättning. Skattehemmanens innehafvare voro
visserligen sedan hedenhögs skyldige att i krigstider bidraga
och sjelfva uppträda till fäderneslandets försvar. Men
detta gamla åliggande förpligtade dem blott att tjena till
fots, icke att anskaffa häst och rustning, hvilket omöjligen
kunde låta sig göra utan vida drygare omkostnader.
Fördenskull stadgade Magnus Ladulås, att den, som ville till
tjenstgöring underhålla en fullrustad häst och ryttare,
skulle vara frikallad från de skatfer, hvilka erlades af dem,
som endast underhöllo en vanlig fotknekt. Villkoret
antogs af många och friheten utsträcktes äfven till några
tjenslebefattningar. Derigenom blefvo en hop
skattehemman förvandlade till s. k. Adliga frälsegods. Innehafvaren
ägde jorden och fick nästan utan att skatta för densamma
behålla hela dess afkastning, nämligen med det villkor,
att han åt kronan utgjorde den åtagna rusttjensten.
Genom uppfyllande af denna förbindelse ansågs han hafva
skattat för sin jord och derigenom frälsat, befriat
densamma från de andra utlagorna. I flere århundraden stod
det hvarje svensk man fritt, antingen han ville rusta och
derigenom frälsa sin jord från de vanliga skatterna; eller
om han ville betala dessa sednare och deremot endast till
fot fullgöra sin skyldighet att försvara fäderneslandet. Den
förre kallades frälse, den sednare ofrälse-man.
Efter dessa anmärkningar skola vi serskildt framställa
förhållandet med kronogodsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
