Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
OM KRONOGODSENS UPPKOMST.
Kronogodsens upphof döljer sig i fornålderns mörker.
En af de äldsta sagorna förtäljer, att Yngve Frey gaf alla
sina jordagods och lösören till underhållande af Uppsala
offerhus och konungasäte; och att den så uppkomna
besittningen kallades Uppsala öde, d. v. s. Uppsala egendom;
och att den alltid skulle bibehållas oförskingrad.
Samma saga förtäljer ytterligare, att flere hundrade
år efteråt har en annan konung, vid namn Braut Anund,
låtit åt sig på de stora skogarne uppodla och bebygga
gårdar i hvarje så kalladt stor-härad inom Sverge. Man
har trott, att de sålunda uppkomna godsen förenades med
det gamla förutnämnda Uppsala-öde.
Häfdaforskare hafva ytterligare i detta ämne
framkommit med följande gissning. Fordna fvlkeskonungar
innehade hvar i sitt landskap icke blott enskilda
arfve-gods utan ock allmänna kungsgårdar eller boställen,
likasom Uppsala-konungen hade sitt Uppsala-öde. När nu
Ingjald Ulråda utrotade fvlkeskonungarna och lade under
sig deras välden, har han troligen äfven tagit och med
Uppsala-öde förenat deras nyssnämnda boställen och
ko-nungabol; kanske ock deras enskilda gårdar. Af dessa
tre beståndsdelar: Yngve Frevs gåfvogods, Braut Anunds
uppodlingar och Ingjalds eröfringar skulle de äldsta
kro-nogodsen och i synnerhet de gamla stora kungsgårdarna
hafva uppkommit. Så gissar man.
Först i slutet af hedniska tiden och i början af den
kristna faller något klarare ljus öfver dessa förhållanden.
Då gällande laga»; omtala, att icke blott kring Uppsala
utan ock i aflägsnare orter funnos Uppsala-öde och
krono-hemman; de sednare så gamla, att ingen visste, när och
hur de kommit under kronan. Det var förnämligast
genom dessa gods och deras afkastning, som hofvet och till
en del staten skulle underhållas; ty ämbetsmännernas lö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
