- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
103

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efteråt fattade beslut, som frånkände rådet rättigheten att
inför konungen framställa sina tankar vid andra tillfällen,
än han sjelf det begärde 1).

Emellertid var nu genom detta uppträde rådets
motstånd tillintetgjordt och reduktionen således på alla sidor
segrande.

*



DYNINGAR EFTER REDUKTIONSBESLUTET.

Några dyningar efter stormen hvälfde sig ännu öfver
riksdagshafvet. Den 4 November bråkades på riddarhuset
om Karl Gustaf Oxenstiernas förbehåll och inkast; dock
utan någon slutföljd. Den 10 November inlemnade Per
Sparre en skrift, hvarigenom Witten.bergs 2) arfvingar
på-stodo sig hafva enligt kungligt bref rättighet till
bibehållande af fadrens grefskap. Wachtmeister invände: dylika
undantag skulle alldeles rifva ned hela vårt
reduktionsbeslut. — Men, sade Sparre, en konungs bref och hand böra
väl gälla. — Wachtmeister svarade: det allmänna bästa
bör gälla högst; och detta fordrar, att grefve- och
fri-herreskapen indragas. Sådant kan ej hindras genom en
så enskild händelse som denna. Sparre invände: men
Wittenbergs arfvingar hålla sig vid konungens hand och
sigill. — Det hjelper ej, sade Wachtmeister, konungen har
hemskjutit allt sådant till ständerna. — Men, svarade Sparre,
ständerna kunna väl icke dömma omkull hans majestäts
egen hand och underskrift? — Jo, utbrast Wachtmeister,

1) Se 10. 459.

2) I Nordin, fol. 39. s. 493, finnes ett bref af Karl XII
till Liqvid.-kommiss. d. 22 Maj 1699. Deraf svneS, att
Karl Gustaf genom bref i Okt. 1636 hade lofvat utlösa
fältmarskalken Arvid Wittenberg ur dess fångenskap. Aret
derpå dog dock denne i sitt fängelse i Zamoisc. Liket blef
året 1666 af förmyndarestyrelsen utlöst med en summa af
44,175 riksdaler dåvarande mynt. Utgiften blef af Karl XII
gillad; emedan 4:o Karl Gustaf lofvat och 2:o allmänna
krigsbruket och derjemnte general-resolutionerna föreskrefvo
ett sådant utlösande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free