Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt väl det också. Vid detta något vådliga uttryck, sökte
Fleming att på andra ämnen afleda uppmärksamheten;
men Wachtmeister återtog helt oförsagd: vårt beslut är
för fäderneslandet både nyttigt och nödigt, och ett sådant
får man icke kasta öfver ända blott för en fröken Wit~
tenberg^ för en liten flickas skullsom ej är längre än
denna käppen 1). Och det blef dervid.
Ridderskapet och adeln ville nödvändigt ha
reduktionen ansedd som en dess enskilda bevillning, hvilken det
berodde på ståndet ensamt att medgifva eller afslå.
Bönderna deremot ville icke antaga en sådan åsigt. Härom
tvistades mycket. Men konungen, glad att få hugna sig
åt godsen, lät adeln deremot hugna sig åt orden; hvarföre
också i riksdagsbeslutet reduktionen infördes såsom en
bevillning af ridderskapet och adeln allena, och icke såsom
ett beslut af alla fyra stånden.
Annu en dyning återstod. Reduktions-saken tycktes
nu vara en gång för alla afgjord. Men adeln fruktade,
att konungen och ofrälsestånden torde framdeles känna lust
till nya och mera djupt gripande indragningar. ’I
sammanhang med sitt bifall till de nu gjorda fordringarna, lät
ståndet derföre inflyta tvänne förbehåll eller villkor; det
ena nämligen, att adeln i kommande tider aldrig mer skulle
blifva ansökt om någon ny reduktion: och det andra var en
förklaring, att ståndet aldrig mer ämnade någon dylik sig
underkasta. Dessa tillägg, dessa villkor för reduktionens
beviljande skulle för adeln blifva ett ankare mot framtida
stormar. Om samma förbehåll finge i riksdagsbeslutet
inflyta, kunde det sedermera betraktas och anföras, som
bevis, att hela riksdagen, att också de andra stånden
detsamma bifallit, hvilket åter skulle betydligen trygga adelns
qvarstående kronogods. Besynnerligt nog tyckes Karl hafva
gynnat denna plan; ty förbehållet insattes verkligen i
riksdagsbeslutet. och det utan att ofrälsestånden deröfver
ser-skildt hördes. Till granskning blef sedermera samma riks-
\) Riddarhusprot d <0 Nov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
