Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14G
Kristian den femte finna något skydd mot dessa olagliga
fordringar. Så hård var brytningen lördagen den 11
November.
Emellertid uttänkte hot- och reduktions-männerna ett
annat sätt att genomdrifva sina afsigter: ett sätt, som var
både enklare och mer omfattande, och genom hvilket man
sökte helt och hållet komma ifrån dessa obehagliga trätor.
Måndagen den 13 November uppkallades ständerna på
rikssalen, då konungen först omförmälte de sinsemellan
stridiga skrifter, som adeln och ofrälsemännen hade ingifvit.
Sedermera tilläde han: som emellertid dessa ämnen röra
min egen magt och myndighet, har jag låtit derom
uppsätta en fråga, hvilken jag härhos aflemnar till
ständerna, att de efter behörigt öfvervägande må på densamma
afgifca sitt svar. Frågan var helt enkelt den, huruvida
icke konungen hade laglig rätt, att både gifva och
återtaga förläningarbäst honom sijntes. Denna vändning
var med klokhet vald. Allmänna lagen tillerkände
konungen en dylik och obegränsad rättighet, och genom att leda
öfverläggningen till denna punkt hade Karl upphöjt sig
öfver alla riksdags-tvister i ämnet och afskurit båda
partiernas försök att begränsa fyans magt. Adeln ville
nämligen med stöd af nksdags-besluten 1655 och 1680
inskränka hans rättighet att indraga gods. Ofrälsemännen
ville med stöd af lagen inskränka hans rättighet att
ärftligen bortgifva gods. Beggederas tvister härom blefvo
snöpligt albrutna genom Karls nämnde fråga och genom
hans åberopande af Landslagen, som tydligen gaf honom
magt att efter godtfinnonde både gifva l) och återtaga.
Vid denna vändning sludsade ock begge parterna tillbaka
och \ ille i början icke gå in derpå. Betraktom hvardera
serskildt!
Adeln förfäktade sm förra mening; nämligen, att
konungen icke ägde anställa andra gods-indragningar än
dem, som voro medgifna pä riksdagarna 1655 och 1680
4) Detta likval icke ärftligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
