Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiller hade dagligen för sina ögon en mängd
personer, en Fegerstierna, Thegner, Gyllenborg, Klas Fleming
m. fl., hvilka gjort hastig lycka genom nit i
reduktions-vgsendet och genom uppfinnandet af nya och ymniga
räfste-källor. Han ville på samma sätt springa uppföre samma
lyckans trappa. Se här försöket, och huru det slulades!
Ar 1527 fattade ständerna det ryktbara beslutet om
indragning af biskops-, kyrko- och klostergods. Dervid
stadgades, att sådana hemman, som blifvit efter 1453
bortskänkta, skulle af gifvarens slägt få återtagas; men att
äldre gåfvogods borde tillfalla kronan. I följe af så vä!
denna stadga, som Gustaf Wasas lynne, gjorde han
anspråk på många tusen hemman. Undersökning anställdes;
men redan 1529 1) var saken i mycket utredd och
Gustaf förklarade, att ett antal af ungefär 4000 dylika
omtvistade gårdar skulle tillfalla, icke kronan, utan gifvarnes
enskilda slägter. Så skedde äfven, och dessa hemman hade
alltsedermera gått i arf och köp undersåtarne emellan, utan
att eganderätten till dem blifvit någonsin satt i fråga.
Underrättelsen om detta ärende och om hela dess
behandling fanns uti ett gammalt registratur. På några
sidor deri uppräknades nämnde hemman, till hvilka kronan
i början ansåg sig hafva rättighet; men på dernäst
följande blad stod Gustaf Wasas sista utslag, hvarigenom
samma kronans anspråk ogillades och hemmanen
tillerkändes sina enskilda innehafvare.
På en sådan urkundens beskaffenhet grundade
Schiller sin plan. Han trugade sig att från riksarkivet få
lånar boken ned till sitt eget ämbetsrum. Der skar han
bort det blad, som innehöll beviset, att Gustaf Wasa
ogillade kronans anspråk och tillerkände hemmanen åt de
enskilda slägterna. Den motsvarande bladhälft, som genom
bortskärningen blef lös, fasthäftade han med munlim så
omärkligt, som ske kunde. Derpå utskrapade han de
gamla och insatte nya bladnumror, så som ändringen fordra-
•1) Enligt andra uppgifter 4534.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
