Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagen bibehåller sin orubbade och välgörande helgd i alla
förhållanden och i alla sinnen. Detta är reformens väg;
och lyckligt det folk, som mägtar beträda och följa
densamma. Men vanligtvis blifva dylika lagligt genomdrifna
förändringar länge motarbetade. Hindren äro mångahanda,
t. ex. vana vid gamla förhållanden; tröghetens ovilja
mot de besvär, som ändringar medföra; den
kortsynthet, som ej inser åtgerdens nytta och nödvändighet;
eller den slags långsynhet, som för att framtvinga större
omstörtningar, ropar nej! till de småningom skeende
förbättringarna. Dessa sednare blifva dock mest och
ihärdigast motverkade af de samhällsklasser eller personer, som
hafva enskild fördel af det lagstadgade, men numera för
staten skadliga förhållandet. Ofta lyckas alla dessa
krafter att i förening med hvarandra hindra den behöfliga
förbättringen. Då öka sig år för år olägenheterna,
missförhållandet och striden mellan sakens billiga kraf och lagens
döda bokstaf. Ju mer den förra, den verkliga rättvisan
inses af allmänna tänkesättet, destomer förlorar ock
samma tänkesätt den tillbörliga aktningen icke blott för
nämnde obilliga lag utan ock, hvad värre är, för all lag i
allmänhet. Så förberedes mer och mer den brytning, då
sanningen och den inre rättvisan likasom genom en
naturnödvändighet spränga sönder och bortkasta de bojor, som
enligt lag och ed visserligen hade bort bäras; men som
motsatsens nödvändighet och inre rättvisa gjorde nästan
olidliga. Detta är gången af en naturlig, en icke
hop-stämplad, icke af lättsinne företagen revolution. Dess brott
mot yttre lag och svuren ed ursäktas i någon mån genom
lydnad för den inro verkliga rättvisans bud. Men vid
alla sådana tillfällen uppkommer dock ett
öfvergångs-tiil-stånd, en mellantid af laglöshet och oordning. Hvar
förståndig ledare af en revolution skyndar dock, att så snart
som möjligt göra slut på den för tillfället inträdda
upplösningen, och att ordna samhället efter nya, men till sträng
eflerlefnad gällande lagar. I fall denna nyskapning
försummas; och än mer om man stadgar som grundsats, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
