- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
402

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång sett, en fosterlands-kärlek så högt. drifven, att den
lockat till osanningar, orättvisor, bedrägerier; ja äfven till
låga och afskvvärda brott. Det är icke omöjligt, icke
otroligt, att något sådant inträlfade hos Karl den elfte; och,
alt han ansåg alla sina reduktions-åtgerder förestafvade
både af foslerlands-kärlek och konungslig pligt. Ordning,
sparsamhet och en rik skattkammare stodo i hans ögon så
högt, att de stundom bortskymde andra och mindre
handgripliga fördelar och pligter. Denna åsigt jemnte egen
böjelse för sparsamhet förenades med hvarandra och
understödde hvarandra. Så uppkom den sinnesstämning, som
ansåg för Sverge nyttigare och rättare att afkorta sina
skulder, än hålla sina löften; nyttigare och rättare att
göra skattkammaren rik på mynt, än styrelsen och staten
rika på ära; — ja den sinnesstämning, som anser en dylik
rikshushållning vara en ära och en konungapligt; båda
delarna så vigtiga, att man för deras skull bör uppoffra
sannfärdigheten och helgden af gifna löften. Asigten,
grundsatsen, den på engång despotiska och revolutionära,
blef af Karl den elfte öppet och ärligt uttalad i följande
ord: förvaltningen af ett rike får icke grunda sig på,
eller låta hindra sig af enskilda undantags-rältigheter,
fri-hetsbref och privilegiero. s. v.; utan det är en konungs
både rättighet och pligt att befalla och verkställa allt
som är nödvändigt för hela folkets gemensamma välfärd.

For öfrigt må ingen döma Karl den elfte endast efter
det sätt, hvarpå han verkställde reduktionen, ocb tog
enväldet. Man afbide berättelsen om det sätt, hvarpå han
använde den magt och de medel som enväldet och
reduktionerna gåfvo!

FEMTIONDE KAPITLET.

MISSNÖJEN MOT REDUKTIONEN.

Sjelfva reduktionen äfven i sin billigaste, sin
rättvisaste form, skulle nödvändigt störta många hundrade släg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free