Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«edermera kronostrideroa mellan Sigismund och Karl,
genom bvilket allt det uppstod så mycken villervalla i riket,
att ifrågavarande ämne icke kunde ordnas. Dä sakerna
sedermera under Karl den nionde började stadga sig,
hördes något hvar önska, att fäderneslandet måtte för dessa
areoders behandling få en allmänt gällande lag. Nämnde
konung lät ock den gamla kyrkobalken, såsom olämplig,
uteslutas ur den landslag, som då genom trycket
lemna-des åt allmänheten, och 1593 blef ofvannämnde
kyrkoordning af 1571 stadfästad. Hennes brister erkändes dock.
Någon ny och fullständigare stadga kunde Karl den
nionde emellertid icke hinna utarbeta. Så förgick från
reformationens införande nära nog ett helt århundrade, utan
att svenska församlingen erhöll någon bestämd och
utförlig kyrkolag och presterskapet någon gemensam
öfverdom-stol. Tvärtom fingo biskoparna vid Uppsala möte 1593
rättighet att sjelfva ordna ett och annat rörande
kyrko-väsendet; en rättighet, som snart nog utbildades till
mycken sjelfrådighet, någon gång till sjelfsvåld. Sina stift
behandlade de i flere fall efter godtycke; och hvar och
en fçireskref för de samma sådana ordningar och
kyrkoböcker, som honom bäst syntes.
Gustaf Adolf hade mycket sinne både för god
ordning och för stark konungamagt. Han sökte derföre bryta
denna hvarje biskops sjelfständighet eller sjelfrådighet, och
i stället ordna bela ståndet under ett ämbetsverk,
motsvarande de i andra vägar gällande kollegierna ellér
hof-rätterna. Han föreslog derföre till högsta domstol i
kyrko-flrender ett så kalJadt general-konsistorium. Den tyska
protestantismens grundsats att ställa kyrkan under
verlds-lig rätt vågade han likväl icke helt och hållet genomföra.
Ifrågavarande domstol skulle derföre bestå af icke blott
verldsliga utan ock andliga ledamöter. Men äfven i
sådan gestalt mötte den häftigt motstånd af presterskapet,
serdeles af biskoparna, under anförande af den utmärkte
Rudbeckius. De ville högst ogerna medgifva det andliga
ståndets ordnande under verldslig ämbetsman och domstol.
Fryxelh Ber. XVIII. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
