Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristinas förmyndare kände det skadliga af en sådan
olikhet och förmanade biskoparna att densamma alhjelpa^
Ett försök i den vägen gjordes ock, förnämligast genom,
erkebiskop Paulinus. År 1643 utkom en psalmbok,
hvilken erhöll en slags stadfästelse såsom allmänt gällande.
Hon blef det likväl icke; ty nära nog samma sjelfsvåld
och godtycklighet rådde äfven sedermera; och det till
mycken oreda och mycket obehag, såväl inom församlingarna
som presterskapet. En hvar, som älskade svenska kyrkan,
önskade äfven att snart få se villervallan afhjelpt medelst
erhållandet af en psalmbok, som vore fullständig och
gemensam för hela riket.
Den, som lifligast uppfattade denna tanke var Jesper
Svedberg, och tidepunkten derföre året 1691. Ett sådant
arbete blef ock vid nämnde -tid långt möjligare alt
åstadkomma än någonsin förut. Svenska språket och
verskonsten hade på de sista 40 åren erhållit mycke»
uppodling och förädling. Händelsevis frambragte också
fäderneslandet just nu en rad högt begåfvade
psalmsångare, Arrhenius, Brask, Lagerlöf, Ollon, Spegel m. fl.,
hvilka lemnade bidrag, rikare och herrligare, än hvad förut
funnits att tillgå. Till skaldskap var Svedberg några bland
dem underlägsen, men i afseende på nit och kraft tvärtom.
Tanken på en ny psalmbok var ett frö, som visserligen
låg inom hvarje bättre dåtidens sinne. Men det var ho»
honom som det först grodde, och sköt sin brodd i dagen.
Han började med att i lysthet för sig sjelf arbeta pfl ett
sådant försök, och sedermera att derom flitigt öfverlägga
med Urban Hjärne, prosten Boethius i Mora och
superintendenten Kolmodin i Wisby. Derpå anmälte han
företaget hos konungen och fick uppdrag att detsamma
fortsätta. Nu vände han sig till Spegel och till några andra
skalder och erhöll tillåtelse att använda deras utgifna
psalmförsök. Hjelp vid granskningen utbad han sig af Peter
Lagerlöf, hvilken var utmärkt genom en sällsynt förening
af både snille, lärdom och smak. Omkring 1691 lärer
Svedberg hafva börjat detta arbete, och redan tvänoe år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
