Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
før offentlig gudstjenst. Redan före lu thersk a lärans
införande hade värman af svensk andakt genomträngt det
härda språket och börjat göra det smidigt och böjligt för
uttalandet af de nya begreppen och känslorna. På sådant
sätt hade redan dä några psalmer, böner och andaktsöfningar
blifvit på vårt tungomål författade. I och med
reformationen tog svenska församlingen i detta hänseende ett
jättesteg framåt, nämligen då en fullkomligt svensk gudstjenst
infördes. Detta var ett verk af bröderna Petri, af deras
starka tro och lågande nit, samt af det förbättrade skick,
som de gåfvo St modersmålet; alltsammans utfördt under
skyddet af Gustaf Wasas spira. Ir 1530 utkom den
första svenska psalmbok, skrifven för det mesta af nämnde
bröder. Den innefattade blott femton numror; flere
strängar hade ännu icke Davidsharpan i norden. Af dessa
femton bibehöllos dock tretton i 1695 års psalmbok ocb
i den af år 1819 qvarstå ännu sju deribland l). De voro
dels lånade från äldre kyrkor, dels författade af Luther
och Laurentius Petri. Sedermera tillkommo flere nya
psalmböcker och psalmer, mest öfversatta från tyskan och från
Davids psaltare, hvilken man mor och mer ansåg sig böra
använda för detta ändamål. Men här, likasom i det
öfri-ga kyrkoväsendet, rådde af förutnämnde orsaker mycken
frihet, till och med sjelfsvåld. Mångenstädes blefvo de
latinska psalmerna länge nog sjungna för deras sköna
innehåll och väl utarbetade toner. Detta var framför allt
händelsen i städerna, hvarest jemnförelsevis flere personer
förstodo det främmande språket, och inlärda skolgossar
kunde med större fullkomlighet återgifva de herrliga tonerna.
Deremot på landet, der latinska sångerna icke uppburo»
af utförandets behag och Shörarnes lärdom, måste de
redan förut lemna rum för svenska psalmer, och för både
tankens och andaktens önskan att känna innehållet af sin
sång. Som emellertid ingen viss psalmbok var
föreskrif-ven, brukades i olika stift än den ena än den andra, allt
efter som hvarje biskop ansåg bäst.
4) Näml. A3 47, 24, 26, 49, 50, 60 och 452.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
