Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Blef bråkad, illa lytt, lam, vahnföhr, mechu svagcr.
”Min tecka skrud ock blef i brokot slarf förvandlat.
”Man .hade uti allt si illa med mig handlat ;
"Att nSstan ingen mer var till, hvart jag mig vände,
”Som mig, för thet jag var, rett ansäg och erkende”.
Förhållandet var verkeligen sådant. Modersmålet blef
förvandladt till ett brokigt lappverk af allehanda
främmande språk. Fransyskan fick dock släppa till de flesta
bitarna. Tagom t. ex. ett stycke ur Bengt Oxenstiernas
bref till Sparfvenfeldt. Der läsas följande rader: jag vill
gifva honom marquer af den estime, jag Ull honom hafver.
All/så har jag ej velat manquera att secundera den
intention han hafver att commorera n&gon tid i Moscau i).
En sådan svenska kunde ingen svensk förstå utan att
tillika känna främmande tungomål. Fortfarandet häraf
skulle hafva medfört oberäkneligt stor skada; och bland
annat också den, att svenska allmogen svårligen kunnat
lära sig förslå ett dylikt språk och derföre sent eller
aldrig kommit till åtnjutande af den upplysning, som
numera kan erhållas genom lättfattliga böcker, uppsatta på
oblandadt modersmål. Ett sådant kunde dock redan under
Karl den elftes tid skrifvas, blott man allvarligt ville; det
synes af föregående verser samt af åtskilliga andra Bengt
Oxenstiernas uppsatser, och i synnerhet af några Erik
Lind-skiölds tal, hvilka äfven i detta hänseende äro serdeles
utmärkta. Också funnos många, som ifrade för språkets
renhet; bland andra Jesper Svedberg med sin vanliga på
■verkligheten gåendo nitälskan.
Detta sednare bemödande understöddes derigenom, att
man nu Sndtligen börjado på vetenskapligt sätt behandla
sjelfva språket. Man var förut i delta hänseende ganska
svag. Den lärde Olof Rudbeck hade t. ex. 1677 utgifvit
«n akademisk inbjudning, skrifven på svenska. Men den
innehöll till ovännernas förlustelse flere svåra grammati-
4) Linköp. ark. Sparfvenfeldt* brefvexL d. 20 Juli 4684..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
