Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu ett steg i samma riglning blef under samma
tid taget genom den nämnde rusttjenstens införande,
enligt hvilken man kunde betrakta frälsehemmanet eller
åtminstone dess frälsefrihet såsom en slags indelning, gifven
för underhållet af den rustade ryttaren och af hans häst.
Längre fram bestämdes, huru stor hemmanränta skulle
svara mot hvarje ryttare, genom hvilken stadga man än
mera närmade sig planen för ett indelningsverk.
Emellertid gällde detta endast för frälsemännens
rust-tjenst. Det egentliga landtvärnets krigare blefvo t. ex.
utkallade om våren och återgingo hvar till sitt yrke om
hösten, så att nästa år ofta andra trädde i deras ställe.
Inga soldater funnos med bestämd lön, bestämda boställen
och bestämd tjenstgöring. Man kunde säga, antingen att
inga soldater funnos; eller ock, att alla fria män voro
soldater. Gustaf Wasa var den, som först började ordna
dessa förhållanden. Han hade i sin sold en hop värfvade
troppar, mest rytteri. I fredstider underhöllos dessa i så
kallade borgläger; d. t. s. de inqvarterades på kloster,
kungsgårdar, kronohemman, prestgårdar och ofta i byarna
bos allmogen. Detta föranledde likväl mycket sjelfsvåld
och öfvervåld, mycket knorr och missnöje. Då har hos
Gustaf Wasa först upprunnit den klarare aningen om ett
slags indelningsverk; en plan, att till ett stående
manskaps underhåll och hemvist anslå vissa bestämda
jordlägenheter. Han ville derföre i hvarje socken anlägga så
kallade afvels-gårdar, hvilka med sin hela afkastning i
foder och lifsmedel skulle användas till tropparnas och
i synnerhet till rytteriets underhåll och hemvist. Till
sådana inrättningar skulle tagas en hop tillgängliga hemman,
häldst dock öde, och ouppodlade lägenheter. Härvid blef
det för konungen en stor lättnad att kunna för nämnde
ändamål tillgripa många af de gårdar, som han till
kronan indragit från kyrkorna och presterskapet. Man kan
säga, att vårt äldre indelningsverk uppkom först med och
medelst indragningen af det andliga frälset; likasom vårt
sednare indelningsverk sammanhängde med indragningen af
det adliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
