Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att bringa det stora företaget till någon fulländning
hann emellertid icke Gustaf Wasa sjelf; än mindfe Erik
den fjortonde under sina krig och villor. Johan den tredje
anslog väl en hop hemman och hemmansräntor till
krigsfolkets inqvartering eller lön; men det var först den
kraftfulle och skarpsinnige Karl den nionde, hvilken i detta
liksom i många andra hänseenden utbildade, hvad hans
store fader påbegynt. Verket fortsattes och bragtes genom
Gustaf Adolf till än bättre ordning; i synnerhet, hvad som
angick rytteriet. Kristinas förmyndare fortgingo på
samma bana, och det var nu, som regementerna blefvo
närmare beslämda. Under Kristinas egen styrelse kom
verket i någon oreda mest derigenom, att en mängd til)
härens underhåll anslagna kronohemman såldes eller
bortskänktes. Man ville sedermera återinföra den gamla
ordningen; men derifrån bindrades Karl Gustaf genom krig,
och Karl den elftes förmyndare genom slapphet och tvister.
Det var hufvudsakligast i tvänne afseenden, som detta
det äldre indelningsverket skilde sig från det yngre, från
Karl den elftes. Första olikheten beträffar bostället,
hvilket enligt äldre indelningsverket antingen icke fanns, eller
ock för det mesta blott som en inqvartering; — hvaremot
det yngre anslog serskilda soldattorp och befälsboställen.
Den andra punkten rörde soldaternas anskaffande, hvilket
under äldre indelningsverket skedde genom utskrifningar,
men under det yngre genom frivilliga öfverenskommelser.
Låtom oss i båda hänseenden betrakta det äldre
indelningsverket; hvarvid ock skall visa sig nyttan af den
förändring, Karl den elfte vidtog.
En del af hären aflönades medelst krono-eller
skattehemman. Krigsmannen hade ett sådant större eller
mindre sig anvisadt, att antingen som lön uppbära någon del
af dess ränta; eller ock genom en slags inqvartering der
hafva sitt underhåll, hvilket då afräknades på gårdens
krono-räntor. Häraf intrasslades uppbörden och
slatsräken-skaperna ganska mycket; hvarjemnte mellan soldaten ocb
jordägaren föreföllo oupphörliga tvister, ofta så småaktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
