Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
blifvit tömd. För grannarna mest inbjudande var dock
Karl den tolftes egen personlighet. En aderton-årig
yngling tycktes i sig sjelf föga fruktansvärd; än mindre
när ban visade en sådan obetänksamhet, ett sådant
öfverdåd, som vid hertigens af Holstein första besök; —
eller ock en sådan jagt efter nöjen och lustbarheter,
som vid det andra; och derjemnte ett fortfarande slöseri
af så ohejdad art, som vi det nyligen beskrifvit. De
flesta grannstaterna hade eller fingo vid denna tid unga,
kraftfulla eller tilltagna beherrskare; Danmark Fredrik
den fjerde, Poleu Fredrik August af Saxen, och
Hyss-land tsar Peter, alla tre mellan det tjugufemte och
trettionde året. Så gynnande omständigheter lockade
till ett försök att angripa och försvaga det fruktade
Sverge. Tanken derpå tyckes ock hafva uppstått
samtidigt i alla tre rikena* Underhandlingar om ett
förbund dem emellan fördes under loppet af åren 1698
och 1699, dock mycket tyst och försigtigt. Sverges
äldre och erfarnare statsmän anade och fruktade väl,
att något sådant var å bana; men visshet derom kunde
icke erhållas. Förbunden blefvo slutligen uppgjorda,
hvarvid Patkull visade mycken verksamhet. Villkoren
voro: att af det blifvande svenska rofvet skulle
Ryssland erhålla Ingermanland med Narwa, Kexholms län
och så stor del af Finnland som möjligt; konung
August Lifland, och Estland; och Danmark deremot
biträde till Holsteins underkufvande och till återtagande
af några bland sina åt Sverge afstådda landskap;
Brandenburg eller, som vi numera vilja kalla denna stat,
Preussen, skulle bekomma Stettin och kanske någon del
af För-Pommern. Dock höll sig dess konung tillbaka,
och ville ej formligeu deltaga i förbundet, förr än det
visat sig, hvad de andra magterna kunnat uträtta. Vi
skola för hvarje stat serskildt framställa det sätt, hvarpå
först underhandlingarna och sedermera kriget fördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
