Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
FEMTONDE KAPITLET.
KRIGET MOT DANMARK.
För redighetens skull skifta vi ämnet i flere delar,
och börja med
TVISTERNA MELLAN DANMARK OCH HOLSTEIN.
Genom freden i Roskild och de derpå följande
fordragen hade Sverge åt hertigarne af Holstein-Gottorp
förskaffat friheter, så stora, att de för Danmark voro
håde skadliga för det närvarande och vådliga för
framtiden. Konungarne i detta sednare land hade derföre
gång på gån g sökt ändra eller helt ock hållet bryta
nämnde öfverenskommelser. Men Sverge uppträdde städse
till Holsteins försvar och det så kraftigt, att de för
Danmark betungande villkoren alltid blefvo ånyo
stad-fastade. Holsteins oberoende var ock för Sverge af stor
yigt; ty på detta sätt försvagades Danmark och
försvårades hvarje dess försök att återtaga någon del, af
hvad det till Sverge måst afträda.
Ar 1694 dog Kristian Albert af Holstein-Gottorp,
och efterträddes af sonen hertig Fredrik, Karl den
tolftes svåger och syskonbarn. Vi hafva redan från
vistelsen i Stockholm lärt känna mannen och hans oroliga
sinnelag. Detta gjorde sig gällande äfven i Holstein.
Genast i börjdn af sin regering vidtog han några
åt-gerder, som retade hofvet i Köpenhamn. Förnämsta
tvistepunkten var, huruvida hertigen egde rätt, att utan
danska konungens, sin länsherres, bifall anlägga
fästningar eller intaga främmande krigsstyrka. Danmark
vägrade; men hertig Fredrik lät det oaktadt och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
