Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man säger, öfver 80 upproriska strelitzer. Andra
motståndaren August tillät sig ock stundom att dels af
dåligt lynne, dels för att skryta med sin armstyrka
hugga halsen af en och annan häst. Sådan var den
så kallade gamla goda tiden!
Under ofvanbeskrifna våldsamma yrsel kunde man
nästan aldrig förmå den sextonåriga konungen till
någon allvarlig sysselsättning med regeringsärendena.
Det hände till och med, att hau i vildt öfvermod
jagade på dörren de ämbetsmän, som sig i sådau afsigt
infunnit [1].
Allmänheten trodde, att hertigen narrade
konungapilten till dessa öfverdådiga och tadelvärda
sysselsättningar, i afsigt att göra honom hatad och föraktad,
och om möjligt föranleda någon olycka, som kunde
kosta Karls lif och bereda hertigen väg till tronen.
Man påstod ock, att han sökte med lättsinniga
qvinnor locka konungen till utsväfningar; fast det
misslyckades [2], Sä mycket lättare var Karl att locka i
lifsfaror. En gång redo de förbi en djup grop.
Hertigen undrade, om någon skulle kunna i ett enda språng
sätta deröfver. Karl var genast färdig och drog
hästen baklänges för att komma i full fart. Att afråda
honom var förgäfves. Men en page, måhända
Klinkowström, höll honom tillbaka och begärde att få göra
första försöket. Det tilläts, hvarvid hästen krossades
till döds och pagen bröt af sin arm, dock med glädjen
att hafva räddat sin konung. — En annan gång, det
var nere vid Karlshamn, ville hertigen locka Karl att
rida öfver en hög, men lutande brädstapel. Hans
Wachtmeister, som var tillstädes, vände sig i
vredesmod till hertigen och sade: låt bli sådant! Man ser
väl afsigten; men vi hafva ingen konung att låta bryta
halsen af för eder skull. Hertigen tog eld och värjorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
