- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
64

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade snart kommit fram, om ej konungen laggt sig
emellan, sägande till Wachtmeister: tyst, tyst, kära Hans!
Jag skall icke rida dit upp. Gif dig till freds min
gubbe!
[1]. En annan gäng voro konungen, hertigen
och samme Wachtmeister ute och rodde i en mindre
slup. För ro skull, som det hette, började nu hertigen
vagga slupen upp och ned, så att den höll på att
kantra. Wachtmeister, hvilken också nu misstänkte
afsigter mot konungens lif, slog handen på värjfästet och
hotade att genomborra hertigen, så framt denne ej
upphörde med den vådliga leken [2].

Svenskarne voro icke vana vid konungsliga
tidsfördrif af sådan art, som de omtalade
grassatimsridterna, kalfhalshuggningarna m. m. Missnöjet, isynnerhet
mot hertigen af Holstein, blef allmänt och häftigt. Man
talade om det gottorpska raseriet; — man liknade
konungen och hertigen vid kesande kalfvar; — man
önskade hertigen, dit pepparn växer; — man fruktade,
att i Karl den tolfte få en blodig like till Erik den
fjortonde o. s. v. Åtskilliga försök gjordes att varna
konungen; men blefvo afsnästa. Piper ogillade de
vilda upptågen; men vågade, oss veterligen, icke säga ett
ord deremot. Hedvig Eleonora vågade det, men
fåfängt. Gunstlingen Rehnskiöld framkastade några
varningar; men Karl svarade: om du ej tycker om våri
lefnadssätt, kan du resa ned till ditt regemente
[3].
Wallenstedt, som jemnte Piper skulle vara förnämsta
gunstlingen och statsmannen, och som genomdrifvit
den femtonårige konungens myndighetsförklaring, grep
sig an med några föreställningar. Eders maj:ts
undersåtare, sade han, äro mycket bedröfvade öfver del
nattliga ridande och buller, som hålles på gatorna; och
de frukta, att eders maj:t torde dervid råka i någon


[1] Danska ministerbr. d. 9 Jan. 1701.
[2] Det ena eller kanske båda sistnämnda uppträdena
tilldrogo sig i Blekinge och först år 1700.
[3] Fr. ministerbr, d. 2 Juli 1698.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free