- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
285

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utvecklar en förvånande verksamhet, men dessemellan
ligger försänkt i läng och djup dvala.

Också en annan sak bör härvid märkas. Hittills
hade Karl låtit på vanligt sätt sina troppar hvila under
de hårdaste vintermånaderna. Från denna tid ändrade
han krigasätt, låg ofla stilla långa tider af våren,
sommaren eller hösten; men anställde deremot sina
djerf-vaste företag just under den oblidaste, svåraste
årstiden. Denna egenhet återfinner man under alla hans
sednare fälttåg, nämligeu 1706, 1708, 1709, 1716
och 1718. Den förorsakade stora förluster icke blott
för fienden ulau ock för svenskarna, i synnerhet som
dessa alltid befunno sig i främmande och fiendtligt land.
Orsaken till detta krigssätt var svårligen någon annan
äu Karls lust till så ovanliga och äfventyrliga bragder,
att ingeu annan vågade dylika företaga.

TJUGONDEÅTTONDE KAPITLET.

FÄLTTÅGET 1706.

Sista dagarna af år 1705 gick Karl öfver
Weich-seln och de straxt öster om liggande floderna, alltid
med möda och besvär, stundom med fara för eget lif.
På den ännu ej nog starka isen måste man breda halm
och slå vatten, för att medelst en sådan hvarftals
tillfrusen brygga komma öfver. Ej sällan förlorades
hästar, menniskor, kanoner. En gång voro Karl och Lilla
Prinsen nära att drunkna, men blefvo räddade.

Ännu visste ingen, hvad Karl tillämnade, antingeu
Lifflands undsättning eller ett angrepp mot den i
Grod-no förenade polska och rysska magten. Emellertid
tågade han österut, och snart började hären omgifvas
af de stora skogar, som skilja Lithaueu ifrån Polen,
och der man ofta stötte på elgar och uroxar, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free