- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 22. Karl den tolftes regering. H. 2. Kriget mot Ryssland 1701-1709 /
178

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TJUGQNBETREDJE KAP TLET.

PUTA VA.

När starkaste vårfloden försvunnit, började
krigs-rörelserna å nyo. Af svenska haren återstodo omkring

20,000 man; deribland ungefär 18,000 vapenföra; de
andra sjuka eller frostskadade. Kanoner fonnos blott
omkring 30; de öfriga hade måst qvarlemnas i Polens,
Severiens och Ukrans skogar, träsk och snödrifvor.
Krutet hade, under tågandet i snö, regn och vatten,
blifvit flere gånger fuktadt och sedermera torkadt,
hvarigenom det slutligen förlorat större delen af sin
styrka. Det berättas, ehuru måhända med någon
öf-veidrift, att när man a/lossade ett skott, small del ej
högre, än när man slår ett par1 handskar
tillsammans, och kulan föll ned i sanden knappt trettio steg
från g ev är smynning en. Luften förpestades ock genom
stanken af de många döda kroppar, som, strödda
öf-ver fälten, nu började vid vårvärman öfvergä till
förruttnelse, och det mer och mer tilltagande bruket af
brännvin ökade villervallan och eländet. Alla byar och
städer voro på många mils afslånd utplundrade och
med hvar dag blef nöden kännbarare. Fienden trängde
allt närmare och unnade svenskarna ingen ro, utan
sökte genom mordbrännare antända deras qvarter. På
slutet var hela svenska hären inpressad och hopträngd
mellan de tre floderna Dnieper, Psiol och Worskla.

Inemot denna tid och kort efter återtåget från
Krasntikutsch skref Karl den 30 Mars i ett bref till
Stnnislans följande ord: jag och hären äro i ganska
god belägenhet; fienden har i alla träffningar blifvit
slagen och bortjagad. — Hvad månne var orsaken till
ett sådant bref? Ville Karl på vanligt sätt för
Sta-nislaus dölja sin belägenhet och locka honom komma
till hjelp ? eller är det möjligt, att han sjelf, i öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/22/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free