Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fallit, flck man vända si? till någon bland de öfriga.
Under schackspelet utsåg han likaledes pii pjes,
hvil-ken skulle ensidigt och med de öfrigas uppoffrande
drifvas framåt. Borttogs den, valdes en annan. För
allt, sotu icke passade tillhopa med den för tillfället
rådande planen eller afsigten, hade konungen intet öga.
Viljan var så öfvervägande stark, alt den inverkade på
uppfattningsförmågan. När t. ex. år 1708 Piper och
Leweubaopt ville mot Karls önskningar gä till Pleskow,
förklarade han sådant omöjligt för de stora skogars
skull, som lägo i vägen. Men kort derefter, när han
sjelf ville gå till Ukrän, såg han intet hinder i
Seve-riens mellanliggande än större skogar. — År 1711
förbjöd han riksdag; emedan hette det, pesten gjorde
folkrika möten vådliga. Men samma pest, samma vada,
hindrade honom icke från att på samma gång anbefalla än
större samlingar; nämligen hopdragandet af de troppar
han sjelf ville hafva utsända till Pommern. — Af
naturen älskade han upprigtigliet hos sina ämbetsmän och
tålde till eu viss grad deras motsägelser. Men icke
så, när dessa blefvo ihärdiga, och i synnerhet, när de
gällde någon bland gunstlingsplanerna. Då sköt han
slutligen den besvärliga fritaligheten åt sidan. Följden
blef, att hans förtroende mer och mer tillföll personer,
utmärkta mindre genoin upprigtig sjelfsländighet än
genom blind lydnad; t. ex. en Feif, Grothujeo, Hård,
Lagercrona, Lybecker, Mejerfelt, Reenstierna m. fl.;
hvaremot de flesta dåtidens aktningsvärdare herrar, t. ex.
Ilorn, A. L. Lewenhaupt, Stenbock, Wacbtmeister och
Wrede slutade med att hafva mer eller mindre fallit i
onåd. — När Karl ej mäglade soin regent eller
segrare framtvinga sin vilja, blef han i stället sjelf af
samma vilja, af samma envishet tvingad att i strid mot
sin ursprungliga stolthet tillgripa stämplingar,
skrämskott och mutor. Vi minnas de i Polen utdelade
kud-görelserua, hotelserna, penningemedlen. En fians
skrif-velse till Stenbock redan 1702 visar på elt enda bhd
alla Ir* sälten. Man skall, skref konungen, säga inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
