Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vånarne i Zamoisc, att om de blifva de första, som
underslå sig göra oss motstånd, skola de allesammans
uppbrännas och nedgöras. Detta skall man förkunna
dem offentligt och göra dem helvetet (hett?) Man skall
ock befråga sig, om ej der inne finnas några, som ha fva
rättsinniga tankar, (d. v. s. soin vilja afsiitta August.’’)
Dessa skall man lojfva skoning, för alt dymedelst stifta
oenighet i staden. Pä sädanl sätt lärer man kunna
vinna dem, antingen genom vapen och hot, eller
genom lockelser ock oenighet, eller genom penningars
slickande ål de rättsinniga, hrilket icke bör sparas, o.
s.v......jag förblifver Mäns Luri fax välvillig, Carolus.
När slutligen, t. ex. mot de främmande
sändebuden Fabrice och Croissy, intet bland dessa
tvångsmedel kunde användas, då tillgrep konungen böner för
ait hålla nämnde herrar qvar eller för att ntverka
deras bifall. ’) Så oemotståndligt var hans behof af att
göra sin vilja gällande; så tyranniserades han af sin
egen envishet. I sanning! Det synes, som denna
lidelse. detta medfödda själslyste varit så nära hopväxt
med hans personlighet, att han snart hvarken rådde
för eller mästade densamma öfvervinna. Tyvärr blef
han ock i sin oböjlighet stärkt af smickrare eller
svärma re, hvilka prisade den, som bevis på ståndaktighet,
hjeltekraft och orubblig själsstyrka. Berömmande ord
och skådemynt liknade honom vid lejonet, som ej kan
tämjas, vid klippan, som ej kan af vågorna rubbas,
o. s. V.
Oböjligheten hade dock äfven en annan, en ädlare
grundval, nämligen tron på rena afsigter, på högre
kallelse och på underbar hjelp. Karl tyckes aldrig hafva
begripit, huru en i början rättvis sak kunde genom
oförsonligt utkräfvande af yttersta skärfven slutligen
blifva orättvis. Han tyckes tvärtom hafva ansett sig
såsom ett redskap, af Gud enkannerligen utkoradt och
utrustadt för att frampressa denna yttersta skärf och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
