Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl dukadt och tillredt mot honom med mat och öl, att
dermed glädja gästerna. Herr Sten pekade då på de
svenska biskoparna bakom konung Johan ocb sade
haste-liga: det veta de bäst, som stå bakom eders nåde, ty de
hafva detta både bakat och bryggt; och tör; väl hända de
göra eders nåde detsamma, då de komma sig före. De
gingo sedan upp på slottet och felades då icke kostelig
förplägning derstädes. Men under det konungen och herr
Sten samtalade med hvarandra om rikets styrelse, sade
den förre: herr Sten, j hafven lemnat mig ett ondt
testamente i Sverige; ty bönderna, som Gud hafver skapat till
trälar, dem hafven j gjort till herrar.
Sedan reste konungen till Uppsala jemnte alla
herrarna, . kröntes der till konung, och slog ganska många
Svenskar till riddare. På denna tiden fick blott en
riddares hustru bära det förnäma namnet fru; men som blott
konung och ej riksföreståndare kunde dubba till riddare,
och på sista tjugusju åren ingen konung hade varit i riket,
så voro riddare och fruar mycket sällsynta. Det berättas
derföre också, att många bland de svenska qvinnorna,
drifna af sådan fåfänga, hafva ifrigt hos sina män yrkat
på konung Johans inkallande. Ty, som det står i den
gamla rimkrönikan:
Hvar frälseqvinna ville heta Fruga,
På det de andra skulle sig för henne buga.
Nu fingo de sin önskan fram. Femtio herrar och
bland dem barn i vaggan blefvo slagne till riddare, ty
alla ville passa på det goda tillfället. Konungen hade
tillagat ett stort och mägta herrligt gästabud. När det var
slutadt, frågade Johan sina herrar, om de kunde säga, att
något hade felat för konungens ära uti högtidens prydnad.
Alla tego; slutligen steg en af konungens gunstlingar, en
tysk, fram och sade, att han saknat ett. Sedan nemligm
de svenska herrarna blifvit mättade med konungamat, hade
hans nåd bort tillkalla sina drabanter och låta öfver en
sidenmatta af slå alla dessa förrädares hufvud. Konungen
teg en stund och slog ned sina ögon. Jag vill häldre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
