- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 2. Innehållande Katolska Tiden (normalstil) /
237

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Non ige sedan blef; men härtill kunde den krigiska ocb
stolla allmogen ingalunda tvingas, så länge den hade till-*
gång på lika krigiska ooh stolta ädlingar till anförare
Det blef derföre beslutad t, att för framtida säkerhet alla
de förnämsta herrarna i Sverige, de måtte tillhöra hvilket
parti som helst, skulle dödas och hela svenska adeln för-*
tryckas, och med detta beslut kom Kristian den 20
Oktober tillbaka till Sverige för att der fira sin kröning.

TIONDE KAPITLET.

STOCKHOLMS BLODBAD.

Till Stockholm sammankallade^ nu en allmän rikédag
af alla stånd, för att bevista konungens kröning, som skedde
den 4 November i Storkyrkan. Den förrättades af Gustaf
Trolle, tillika med de andra svenska biskoparna; men till
atlas förvåning buros regalierna, icke af svenska, utan af
danska herrar. Hérr Otto Krumpe bar nemligen kronan,
Severin Norrby spiran, Henrik Göe äpplét cch Jörgen
Pogevisk svärdet. Kristian förnyade härvid sin konungaed
och sina förra löften, och ahammade nattvarden tilj
bekräftelse derå. Efter kröriingen steg han upp ocb satte
sig på en stol framför högaltaret, och skulle nu efter
gammal sedvana riddarslaget gå för sig. Men förgäfves
väntade alla att se denna heder vederfaras några ttlabd
de svenska herrarna. Herr Otto Krumpe, herr Severin
Norrby, herr Nils Lycke samt någre andra danska män
framkallades. De blefvo med all högtidlighet dubbade till
riddare; men ingen enda Svensk sågs bland dem. Då
riddarslaget var slut, framträdde en härold, och utropade,
att såsom Sverige vore med svärd vunnet, kunde ingen
Svensk nu ka/va förtjent den ära att blifva riddare.
Men framdeles ville konungen hafva dem i sitt minne,
om de blefvo trogna och tappra\ Sedan reste konungen
sig upp ocb stödde sig med ena armen mot högaltaret.
Då trädde kejsar Karls sändebud, doklor Johan Sockot,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/2n/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free