Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram för bonom, hängde kring hans hala en stor gyllene
kedja, och höll dervid ett latinskt tal, hvari ban pä
kejsarens vagnar förklarade Kristian för riddare af den
kejserliga gylleneskinns-orden samt ledamot uti det
Burgun-diska förbundet, och utlofvade dessa förbundsfurstars bjelp,
enar det skulle påfordras. Efter dessa högtidligheters slut
begåfvo sig alla till slottet, der ett ganska stort gästabud
var tillagadt. Det rackte i tre dagar med mycken prakt
och fröjd; ty konungen sjelf visade sig mycket glad, och
var mild och nådig mot Svenskarna, likasom han velat
godtgöra deras förnedring under sjelfva kröningen.
Men under detta yttre skrymteri dolde han helt an- »
dra känslor an nåd och mildhet. Han gick till råds med
sina förtrognaste vanner, Didrik Slaghök, Nils Lycke, Jöns
Beldenack och flera. Det blef dem emellan stratt afgjordt,
att man borde utrota hela den svenska adeln nu, emedan
man hade dem nästan allesammans uti sina hander; och
biskop Otto Svinhufvud hade redan gifvit konungen en
lista på alla dem, som borde falla. Men frågan blef sedan,
under hvad förevändning detta skulle ske, ty Kristian ville
sjelf synas oskyldig. Somliga föreslogo, att man borde
tillställa ett upplopp och slagsmål mellan Svenskarna och
Danskarna i staden, och sedan derför anklaga och aflifva
de svenska herrarna; men det vore fara värdt, att det
tillställda upploppet kunde blifva verkligt, ty borgerskapet
älskade ingalunda Kristian och Danskarna, fastän de bade
vid kröningen skänkt honom ett förgylldt och konstigt
ar-betad t kredenz af 345 lods vigt med 60 ungerska gyllen
uti, såsom vedermale af deras gladje öfver den lyckliga
händelsen. Andra rådde att lägga krut under slottet och
anklaga Svenskarna derför, såsom de der velat spränga
konungen i luften; men denna list var alltför uppenbar.
— Åter andra ville, att man skulle begagna sig af
päf-vens bannlysning, och anklaga dem för deras förgripelse
mot erkebiskop Trolle; men konungens löfte om glömska
af det förflutna, hans högtidliga och heliga ed derpå, kunde
ej gerna inför allas ögon så fräckt brytas. Dervid invändo
berr Didrik Slaghök, att konungen väl gifvit förlåtelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
