- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
297

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

kallas Wadstena klippingar. Folket kallade dem
Blodsklipp ing ar *).

• Hertigarnas folk drog kring landet. Med dem
följde en qvinna, som trodde eller ville inbilla andra, att
bon ägde en spådomsanda. Hvar hon kom,
profeterade bon förderf öfver den gudlöse Akab, konung Erik,
men nåd och välsignelse öfver hertigarna, som
räddade del förtryckta Israel. Somliga rättade sig efter
hennes ord, andra efter hertigarnas knektar, de flesta efter
sitt eget missnöje; i det nvss härjade Östergötland var
Erik ingalunda älskad. Hela landet liliföll bröderna,
och Stegeborg öppnade sjelfmant sina portar för hertig
Karl, hvarefter denne tågade upp mot Södermanland.

IRETTIONDEFJERDE KAPITLET.

UPPRORETS FRAMGÅNG.

Eriks bröllopsglädje blef snart störd. På fjerde
dagen kom ett rvkte till Stockholm, att hertigarna rest
bort från Eskilstuna, och troligen rymt till Danmark.
Erik sände bud till gränsen att taga dem lefvande eller
döda. Några dagar derefter förspordes, att de
bemäg-tigat sig Wadstena och börjat uppror. Erik skickade
då vid samma tid förlikningsbud till hertigarna; några
rikligt betalade bofvar, som skulle lönmörda dem;
befallning till alla slottsfogdar om trohet och vaksamhet;
och sist Ake Ferla, att förekomma affall bland
konungens knektar i Östergötland. På förlikningsbuden
svarade hertigarna, ali med Erik kunde ingen förlikning
ingås, ty man kunde ej tro hans ord, icke ens löften
och eder. Lönmördarna behöllo pengarna och läto
hertigarna behålla lifvet. Ake Ferla kom för sent; alla

*) Till underpant för dessa penningar erhöll fru Märta af
Johan några förläningar, hvilka sedan återkallades, men
det olyckliga myntet blef aldrig hvarken henne eller
hennes arfvingar återbetaladt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free