- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
298

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

knektarna hade redan gått öfver; han kunde sjelf med
med möda gömma sig undan. Förmaningen till
slottsfogdarna blef ock kraftlös; Läckö gaf sig åt
hertigarnas höfdingar, Nyköping åt Karl sjelf. Då skref Erik
i förtviflan och utmanade denne till ett envige, dem
sjelfva personligen emellan, men Karl nekade.

Nyköping hade varit skådeplatsen för
brödratvisterna inom Folkunga-ätten. Der började ock samma
tvister inom Wasa-ätten. Då Erik ej kunde förlika
sina bröder, drog ban mot dem till Nyköping. Hertig
Karl innehade slottet. Erik intog och brände staden.
Några dagar stodo de med lika krafter mot hvarandra;
men kommo ej till strid. Erik satte då Ivar
Stjern-kors till anförare och for till Stockholm. Karl fick
förstärkning, singrep och slog Stjernkors, först på Svärta
ängar, sedan på Hölö skog. Konungens folk flydde
på vägen till Stockholm, och hertigarnas följde efter.
Vid underrättelsen härom samlade Erik sitt folk och
skyndade ut mot fienden. Vid Botkvrka mötte han
deras förtraf, anfördt af Pontus De la Gardie. Der blef
en skarp strid; Erik valde sin ställning och ordnade
slaget ganska väl, samt uppmuntrade sitt folk både
genom ord och efterdöme. Hans hvita hjelmbuske
fladdrade alltid midt i det hårdaste handgemänget; och
mången hertigarnas hofman störtade för hans hand ur
sadeln. Slutligen måste hertigarnas folk gripa till
flykten. Erik följde efter och förskansade sig på det
smala edet mellan Bornsjön och Aspen, hvarest han
lätteligen kunde slå sina fienders bela magt tillbaka.

Hertigarna beslöto nu angripa Stockholm från
norra sidan. De tågade kring Mälaren, intogo Gripsholm,
Örebro, Westerås och Uppsala; hvarifrån de genom
Uppland vände sig åter mot Stockholm.

Vid liofvet sväfvade emedlertid alla i ovisshet och
ångest. Somliga rådde Erik att fly till Liffland och
försvara sig der; men han ville ej så lätt släppa sin
spira. Ryssen erböd 10,000 man hjelptroppar Erik
afslog det. Emedlertid utspriddes det rykte, att ban

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free