- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 30. Ulrika Eleonoras regering /
41

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna sin magt utöfvade samma folk på hvart
tredje år sammanträdande riksdagar, och der enligt
gammalt bruk genom sina lyra ständer; h vil ka
der-före äfven kallades magtegande sländer. Hvart stånd
hade sin röst; och hvart mål afgjordes genom
flertalet, så att tre stånds beslut gällde mot det fjerdes;
dock med undantag af frågor om rikets frihel l) och
om ständens privilegier, hvilka ej kunde afgöras utan
bifall af alla fyra stånden.

I mål, som fordrade hemlighetens bibehållande,
uppdrogo ständerna en betydlig del af sin magt åt
Hemliga Ulskotlet, hvars medlemmar utsågos af adeln,
prest-och borgarestånden. Bönderna blefvo för det mesta
uteslutna, såsom ickeegande nogkunskaper föratt kunna
bedöma de invecklade ärender, som i utskottet
före-kommo. Detta uteslutande föranledde många strider och
ståndets ofta yttrade missnöje med hela regeringssättet.

Mellan riksdagarna utöfvade ständerna sin magt,
dels genom efterlemnade testamenten, d. v. s.
föreskrifter, om de grundsatser, enligt hvilka regeringen borde
intill nästa riksdag vårdas; — dels genom riksrådet.

Riksråden valdes af konungen men inom förslag,
uppsatt af de tre högre stånden. Dessa riksråd voro
ständernas ombud eller fullmägtige, de der borde
tillse, att regeringsform, lagar m. m. tillbörligen
iakt-togos, att ständernas frihet icke förkränktes, o. s. v.
De voro för sina rådslag inför rikets alla fyra stånd
ansvarige. I rådet skulle alla ärender afgöras enligt
flertalets beslut; konungen hade dervid endast tvänne
röster och vid lika röstetal, den afgörande.

Utom nämnde två röster, samt en viss valfrihet
vid ämbetsmäns tillsättning, egde konungen ingen
annan magt än det inflytande, han kunde utöfva genom
värdigheten af sitt uppförande, visheten af sina råd.

Statsförfattningen kallades väl en monarki och
satte en konung i spetsen för förvaltningen. I sjelfva

4) Dermed menades troligtvis grundlagen, regeringsformen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/30/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free