Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verket var det dock en republik, en folkets sjelfstyrelse,
hvilande förnämligast på demokratisk grund, dock med
de vigtiga undantagen af böndernas utestängande från
hemliga utskottet och från deltagandet i valen af riksråd.
Vi hafva sett, hvilken stor magt lades i hemliga
utskottets hand. Afven landtmarskalkens person blef
af mycken vigt. Han var nämligen ordförande icke
blott för adeln utan ock för besagde utskott, och
således i tillfälle att på riksdagsärendernas gång ntöfva
stort inflytande. Af dessa omständigheter förklaras
häftigheten af de strider, som hvarje riksdag egde
rum vid utväljandet så väl af landtmarskalk som af
hemliga utskottets medlemmar.
Énlist Gustaf Adolfs förordning hade riddarhuset
o c?
varit indeladt i tre klasser, bestående, den första af
grefvar och friherrar, den andra af sådana ätter, bland
hvilkas förfäder någon innehaft rikrådsvärdigheten,
den tredje af så kallade menige adeln.
Omröstningarna skedde klassvis, så att högadeln, af hvars
medlemmar första och andra klasserna bestodo, kunde
lätt öfverrösta lågadeln, hvilken ehuru mycket
talrikare, utgjorde blott en klass och hade blott en röst.
Men redan första dagarna af riksmötet 1719 blef
klassomröstnii gen afskatTad och lika rösträtt tillerkänd
åt hvarje ståndets medlem. Härigenom förlorade
högadeln sin öfvervigt på riddarhuset, likasom den nyss
förut genom reduktionen förlorat större delen af sina
rikedomar, alltsammans till betydlig nedsättning af
dess både personliga anseende och politiska magt, och
likaså till betydlig förändring af riddarhusets egen
ställning. Detta var nämligen under frihetstiden icke
hvad man egentligen förstår med en aristokrati, utan
snarare en adelig demokrati. Dessa vigtiga förhållanden
och deras följder skola framdeles närmare utvecklas.
Med hänsyn till både regeringsform och
konungaförsäkran, fästa vi ytterligare uppmärksamheten på ett förutl)
T) 176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
