- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
27

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

FÖRHÅLLANDET MELLAN REGENTMAGT OCH FOLKMAGT.

Den ena ytterligheten framkallar vanligtvis den
andra, så äfven nu. Med mycken ifver hade Karl
den elfte sökt att till fördel för konungamagten
tillintetgöra folkets alla politiska rättigheter l). Nu och
till fördel för folkväldet sökte ständerna på samma
sätt tillintetgöra regentens. Konungamagtens
misstroende mot folket efterföljdes af folkmagtens
misstroende mot konungen, och, som vanligt, till men för
begge och för, fäderneslandet. Man gick nämligen
båda gångerna till förderfliga ytterligheter. Fore 1718
var folkviljan tillintetgjord, regentviljan allsmägtig.
Följderna blefvo slutligen så förderfliga, att Sverge
sväfvade på branten af sin undergång, hvarföre man
ock i harmen och förskräckelsen sprang öfver till
hindra ytterligheten. Efter 1718 blef nämligen
regentviljan tillintetgjord, folkviljan allsmägtig; också
denna öfverdrift beledsagad af följder, för det hela
skadliga; dock i ojemförligt mindre grad än de, som
föranleddes af regentens missbrukade envälde.

Vi sade, att folkviljan blef allsmägtig. Så var
det ock. Läran om folkets suveränitet har sällan
blifvit öppnare uttalad, djerfvare utbildad. Läsaren
besinne, hvad i ty fall redan är berättadt om
statsförfattningen och om regenternas
konungaförsäkringar2). I sjelfva verket blef samhällsskicket
republikanskt. Troligt är, att många velat afskaffa till och
med namnet och värdigheten af konung; men man
vågade icjte försöket. En sjelfstyrelse, en republik,
byggd på så bred och de flesta folkklasser omfattande
grundval, som den af 1719, en sådan tanke var
nämligen vid den tiden för de flesta så stor och så ny, att

*) IG. 2:a uppl. 141—116.
’) SO* 36-42, ii».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free