- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
34

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

män hörande till krigsbefäl, till förvaltning eller til?
lagskipning, likaså ofrälse idkare af bergs-, bruks-och
fabriksrörelse, m, fl. dessa klasser, ehuru egande inom
sig många personligheter, utmärkta genom erfarenhet,,
kunskaper och förmögenhet, hade likväl på
riksdagarna hvarken säte eller stämma och således på
ären-dernas ledning och på skatternas bestämmande icke
minsta inflytande. En betydlig skara civila
ämbetsmän fordrade väl, och redan 1719, att bekomma
nämnde medborgerliga rättigheter. Det tycktes ock,
som presterna velat tillerkänna dem ett slags
deltagande i riksdagsärenderna, ungefär sådant, som det
krigsbefälet åtnjöt. Men när en stor del af de
personer, som framställt besagde ansökan, kort derefter
blefvo af Ulrika Eleonora adlade och således fingo
rösträtt på riddarhuset, läto de frågan falla. Att
striden härom ej heller sedermera uppblossade med
någon större häftighet, ådagalägger tydligen, att dåtidens
allmänna tänkesätt icke kunnat göra sig reda för an^
språkets rättvisa och åtgerdens vigt.

Med mera ifver och ihärdighet fordrade
krigsbefälet säte och stämma inom representationen. Det
hade redan 1594 af Karl den nionde och troligen till
stöd för hans då förehafda planer blifvit kalladt till
ständernas möten. Förhållandet var sedermera
om-bytligt. Regeringsformen af 1634 hade väl på ett
mera formligt sätt tillerkänt krigsbefälet en slags
stånds- och rösträttighet; men denna blef då för
tilden icke fullständigt bevakad eller begagnad, och
sedermera eller 1664 formligen nedsatt till den att endast
gifva råd, icke afgifva röst. Krigsbefälet hade
visserligen vid hvarje riksdag egna ombud, hvilka också
till en tid fingo uppbära riksdagsmanna-arvode från
militie-hemmanen, hvarjemnte krigsbefälet sjelft blef
uppräknadt såsom deltagande i riksdagsbesluten, allt
detta i en slags jemnlikhet med de fyra riksstånden.
Men å andra sidan hade det aldrig haft sig serskildt
tillerkända hvarken ordnade sammanträden, ej heller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free