Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
laglig taleman, ej heller rättighet att lemna serskildt
i riksdagsbeslutet, infördt bifall till de gjorda
bevillnin-garna, ej heller rättighet att underteckna samma
beslut, och det hade således alltid varit i saknad af
just de egenskaper, som för ett riksstånd äro mest
väsendtliga och vigtiga. Att en samhällsklass, så
talrik och så mägtig, som den tidens krigsbefäl, låtit
sig härmed och hittills nöja, torde hufvudsakligen
kommit deraf, att dess . högsta och utmärktaste
medlemmar varit frälsemän och som sådana innehaft
eller lätteligen kunnat skaffa sig säte och stämma på
riddarhuset, och fördenskull icke egt större
personligt skäl att arbeta för en krigsbefälets serskilda
representationsrätt. Denna ämbetsmanna-klass hade ock
vid riksdagarna vanligtvis blifvit betraktad som ett
slags utgrening af eller bihang till riddarhuset. Men
bland det mångdubblade antal officerare, som under
kriget 1700—1721 uppkommit, fanns en stor skara
ofrälsemän, hvilka, i saknad af rösträtt bland adeln,
påyrkade krigsbefälets inträde i representationen, och
tyckas hafva till ifrigare instämmande i samrna
anspråk hänfört äfven sina adliga kamrater, bland hvilka
naturligtvis många omöjligen kunde få inträde på
riddarhuset. Detta torde vara orsaken till den ifver,
med hvilken under frihetstidens början krigsbefälet
fordrade plats inom riksförsamlingen. Dess ombud
1719 begärde t. ex. att staten skulle bestå dem
riksdagsmanna-arvode; och när detta vägrades, skedde
lör besagde ändamål sammanskott inom krigsbefälet.
Fordom hade åtminstone en eller annan gång äfven
gemenskapen lemnat bidrag dertill, och äfven nu
föreslogs något dylikt, nämligen 24 öre på soldaten;
men det blef 1723 förbjudet, yoch anspråket på egen
representation tillbakavisadt. Krigsbefälet fick
visserligen inlemna sina besvär, men icke uppträda som
ett eget stånd, och i riksdagsordningen af 1723
förekom icke ens dess namn. Sådant oaktadt blefvo
anspråken förnyade vid riksdagen 1727, dock med sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
