Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
stokraiük orättvisa. Under riksdagen 1734 lyckades
man ock införa bänkmansval med slutna sedlar, och
det var genom detta medel, som gyllenborgska partiet
visste att bSde 1734 och 1738 skaffa sig öfvervigt
inom Hemliga Utskottet. Det var ock för det mesta
af personer ur riddarhuset ofvan beskrifna lösa
befolkning, som Lagercrantz Sr 1738 bildade sin
ryktbara s. k. fritropp. Historien ådagalägger, att till
många och kanske till de svåraste bland frihetstidens
olyckor har riddarhuset just genom denna sin
sammansättning i betydlig mån bidragit.
Redan, när adeln fattade sitt beslut om
klass-omröstningens upphäfvande, funnos personer, som
för-utsågo dessa följder, dessa faror. Landtmarskalken
Ribbing påminte om, huru enligt 1634 års
regeringsform ingen fick blifva riksdagsman, som icke var i
riket bofasL Vid sitt bifall till den begärda
förändringen fogade ock första och andra klasserna det
villkor, att i fråga om regeringsärender *) skulle
rösträtt icke tillerkännas någon annan adlig person, än
den, som egde inom riket en viss förmögenhet,
hvilket villkor blef af tredje klassen antaget.
Men det blef snart omigen upphäfdt, då
nämligen vid riksdagen 1720 riddarhusets obesutna
medlemmar bekommo rättighet att rösta äfven om
skatter på fast egendom. Rikets dåvarande vådliga
belägenhet gjorde, att man icke vågade stöta den fattiga
men talrika och djerfva lågadeln för hufvudet.
Orättvisan och de vådliga följderna stucko dock
genast något hvar i Ögonen. Bondeståndet yrkade
flere gånger, att på riksdagarna borde rösträtt icke
medgifvas åt andra än dem, som sjelfva vore
skatt-dragare. Som botemedel föreslog man ock, att adeln
borde i riksdagarna deltaga, icke som hittills genom
’) Enligt Kongl. Bibi. Ehrencrona 1720 års
riksdag, var det blott i fråga orn skatter och gerder som
den obesutna adeln borde från rösträtt uteslutas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
