Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
sjelfskrifna så kallade hufvudmän, utan genom
ombud, valda för hvarje landskap och försedda med
underhåll på hela ståndets bekostnad. Man lofvade sig
deraf flere fördelar; t. ex. att riddarhuset skulle
komma att bestå af blott ansedda och dugliga
personer; — att det öfriga stora antalet af adel skulle
veta sin fördel bevakad, utan att sjelf behöfva utarma
sig genom bevistande af många och långa riksdagar;
— likaså, att utskotten skulle få behålla sina der en
gång invalda adliga medlemmar, emedan dessa till
följe af åtnjutet arvode ej mer hade rättighet att
när som häldst lemna riksdagen. Förslag till en
sådan riddarhusets omskapning hade på ett eller annat
sätt varit flere gånger gjorda; t. ex. 1602, 1611,
1655 och 1710, men utan framgång. Det 1719
införda omröstningssättet gaf ökad anledning till nya
försök i samma väg. Sådana bragtes äfven å bana
vid riksdagarna 1723, 1734, 1738, och i synnerhet
172(5, då ett dylikt förslag framlades af Ax. Spens
och lifliet understöddes af landtadeln under ledning
af Stobée, Strömfelt, Ungern Sternberg och Arvid
Horn. Men å andra sidan och med Gustaf
Gyllenborg till taleman uppträdde en stor skara personer,
hvilka påstodo, att förslaget vore stridande mot
ståndets privilegier; — att det skulle lägga magten i
rikedomens händer; — att det skulle förlänga
riksdagarna, emedan ombuden skulle söka si länge
möjligt förblifva i åtnjutande af sitt arvode; o. s. v.
Man ville dock bakom dessa skäl finna andra
beräkningar; t. ex. hos några i Stockholm boende personer
den, att sjelfva med stöd af börd eller af köpta
full-magter kunna uppträda vid riksdagarna och der på
ett eller annat sätt göra sin lycka; — och hos några
riddarhusets fattigare hufvudmän den, att få mot
hög betalning sälja sina fullmagter, hvilken handel
lemnade, ju längre det led, desto betydligare
inkomster. Tvisten blef al’tså mycket häftig. Horn höll på
att förlora den adelns allmänna tillgifvenhet, han länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
