Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
som låg till grund för Hemliga Utskottet, borde det
vara ett uttryck af folkombudens d. v. s. af
ständernas åsigter och önskningar, och således bestå af
personer, som blifvit af ständernas förtroende dertill
utsedda. Likväl tillvällade sig Karl den elfte
rättigheten att sjelf utnämna besagde medlemmar,
hvarigenom han ock gjorde utskottet till ett lydigt, ett blindt
verktyg för sina personliga önskningar. Frihetstidens
rättskänsla afskaffade väl genast det olagliga
utnäm-ningssättet och återgaf åt ständerna rättigheten att
sjelfva utköra sina ombud. Men likasom Karl den elfte
besatte utskottet förnämligast med sina stundom
tadel-värda anhängare, en Per Orneklou, m. fl. likaså
dit-valde ständerna icke de klokaste, de rättrådigaste
bland riksdagsmännen, utan hvarje herrskande parti
insatte vanligtvis blott sina anhängare, bättre eller
sä mr c, så att utskottet blef ett lydigt, ett blindt
verktyg för dess, för partiets vilja. — Enligt den tanke, som
låg till grund för Hemliga Utskottet, borde detta icke
handlägga andra ämnen, än dem, som voro på en
gång af högsta vigt och tillika fordrade största
tystlåtenhet; d. v. s. i synnerhet de Ömtåligare
utrikes-angeiägenheterna. Men Karl den elfte företog sig att
åt nämnde af honom tillsatta utskott uppdraga
behandlingen af flere rätt vigtiga inrikes
angelägenheter, hvilka enligt häfd och rättvisa bort
omedelbarligen gå till ständerna. Frihetstiden följde ocfcså
härutinnan nämnde konungs exempel. — Enligt den tanke,
som låg till grund för Hemliga Utskottet, borde det,
såsom blott ombud för siria på stället varande
principaler, ständerna, endast i några få här ofvan
påpekade händelser ega rättighet att fatta ett af samma
ständer oberoende beslut. I många fall sökte likväl
Karl den elfte draga hela afgörande magten från de
sjelfskrifna eller af folket valda ombuden och till det
af honom valda Hemliga Utskottet; men han gjorde
det icke genom någon formlig lag eller stadga, utan
genom ett tilltag, hvilket ingen då för tiden vågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
