Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
motsätta sig, och som derföre höll på att förvandlas
till häfd. Frihetstiden gick på denna bana än längre
och gaf verkligen åt utskottet rättighet att afgöra och
afsluta de till behandling anförtrodda ärenderna.
Denna punkt, denna de s. k. magtegande ständernas
eftergift är ganska märkvärdig. Möjligt är, att
frihetstidens lagstiftare hafva medelst Hemliga
Utskottet velat ur den stora skaran riksdagsmän
framdraga ett på allmännare förtroende grundadt
urval, hvilket genom sina medlemmars mindre
antal och utmärktare personligheter skulle behandla
och afgöra målen lättare, fortare och med mera
besinning, än man kunde vänta af de långt
talrikare och på fyra kamrar fördelade ständerna. Det
ämnades måhända till en öfre kammare, en till följe
af demokratiens förtroende väld aristokrati, i stället
for den på börd hvilande, som Gustaf Adolf år
1626 åsyftat, men frihetstiden år 1719 afskaffat. Man
tyckes hafva känt behofvet af en dylik beståndsdel i
representationen, och emedan den fordna nu mera
försvunnit, ville man i Hemliga Utskottet på ofvan»
nämnde sätt bilda en ny. Men afsigten förfelades
till följe af folkombudens partisinne och af
riddarhusets felaktiga representation. Man blef nämligen allt
för ofta hänförd af ensidiga partiafsigter, och tillät
sig då att i det vigtiga utskottet insätta många i syn*
nerhet adliga personer, hvilka saknade sådana
egenskaper, som hos en riksdagsman rätteligen borde
finnas; personer hörande till den riddarhusets lösa be*
folkning, vi nyligen beskrifvit. Tvärtemot
lagstiftarnes afsigt, har ock Hemliga Utskottet lika och
kanske mer än stånden gjort sig skyldigt icke blott
till partiskhet och öfverdrifter, utan ock till
långsamhet, och likväl till obetänksamhet. Orsaken,
vi påpeka den omigen, var det partisinne, som
be-mägtigade sig folkombuden, och som i synnerhet fick
luft genom adelns nya representation, medelst hvi|-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
