Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
dande, fingo dock med ofräteemännens begifvande stå
qvar; emedan de mer eller mindre öfverensstämde
med det tänkesätt och de samhällsvanor, hvilka
från fordna tider bibehållit sig, och man fruktade att
genom strängare nedprutningar drifva riddarhuset till
förtviflade åtgerder. Det var nämligen vid denna
1723 års riksdag, som Fredrik anställde sina förut
omtalade försök till utvidgande af konungamagten.
Svenskarnas kärlek till den nyvunna friheten
uppskrämdes, och för att kunna densamma så mycket
kraftigare försvara, beslöto de tre högre stånden att
bilägga alla inbördes tvister. Derföre blefvo
privilegier både för adeln och presterskapet
sammanjemn-kade och ordnade till en sådan beskaffenhet, att de
af alla stånden godkändes. För alt, skrefvo
ständerna, ur vägen rödja all afvoghet och vidrighet
stånden emellan, hafva vi på detta sätt fogat oss t
vänlighet efter hvarandra. Nämnde samhällsklasser gjorde
detta häldre, än de, såsom 1680 skedde, ville vända
sig till konungen och understödja dennes
magtutvidg-ning för att tillbaka erhålla enskilda fördelar. Också
detta är ett tydligtb evis på den kärlek, med hvilken
de tre högre stånden då för tiden omfattade landets
nyvunna frihet.
Skånska adeln, från danska tiden van vid större
sjelfrådighet, ville dock i förstone icke nöjas med den
nu skedda inskränkningen, utan fordrade
upprätthållandet af sina fordna privilegier. Men anspråket
måste redan 1724 nedläggas.
Vi hinna ej upptaga flere enskildheter af den
strid, gom åren 1719—1723 fördes mellan adeln och
ofrälsestånden. Att den skulle slutas med de
sistnämndas seger, låg i sakens natur. För det allmänna
tänkesätt, som redan 1719 mägtade genomdrifva det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
