Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
»våra företaget, att få i regeringsformen införd
grundsatsen af jemnlikhet stånden emellan, för detta
tänkesätt blef det sedermera naturligtvis mycket
lättare att också upprätthålla och utbilda den en
gång erkända åsigten. Adeln sökte väl som
berättadt är, att i flere enskilda punkter återtaga,
hvad den år 1719 i grundsats bortgifvit; men
förgäfves. Sannt är, att många dess på ofrälsemännen
kastade mot-beskyllningar voro grundade; likaså att
några dess inkast i sak voro lagliga; detta sednare
dock endast inom kretsen af en lägre och trängre
laglighet, men icke inför en högre och rymligare
uppfattning af samhället. Undantagslagar, gamla
vanor, ofrälseståndens egna fel, allt försvann i
jemnfö-relse med den nya storartade sanning, som för
allmänhetens blickar uppenbarat sig, och hvilken
stöddes icke blott af egen inre rättvisa, utan numera ock
af regeringsformens uttryckliga, bokstaf och af
öfvertygelsen hos det ojemnförligt största flertalet af
den tidens kunnigare svenskar.
Det var riksdagen 1719, som nedsatte högadeln
till likhet med lågadeln. Det var samma riksdag och
än mer den af 1723, som nedsatte hela frälseståndet
till större jemnlikhet med de ofrälse, än förut varit
händelsen. De strider, som sedermera föreföllo, voro
endast dyningar efter den förra stormen
Oaktadt ofvanbeskrifna lagliga nedsättning,
bibehöll dock adeln en viss öfverlägsenhet, grundad på
dess egenskap af rikets första stånd, på dess många
ärorika namn öch minnen, på dess högre politiska
bildning och erfarenhet och på dess mer fulländade
uppfostran; de begge sednare omständigheterna
märkbara mest vid jem||förelse med borgare- och än mer
med bondeståndets i allmänhet okunnigare
medlemmar. Esomoftast finner man ock, att i frågor om
religion, statsförvaltning, näringar, offentlighet m. m.
ådagalades inom adeln djupare insigter samt friare
och rymligare tänkesätt, än hvad dittills hunnit ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
