Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
bilda sig hos de aodra stånden. Den högaktning och
det förtroende, adeln i detta hänseende åtnjöt i
början af frihetstiden, blefvo dock sedermera något
förminskade genom det oanständiga och bullersamma
sätt, de förflugna och äfventyrliga förslag, som mer
och mer begynte utmärka riddarhuset; likaså genom
den handel med fullmagter och röster, som der oftare
bedrefs till följe af ståndets både talrikhet och
fattigdom. Sedan den så beskaffade adeln hade genom
sina åtgerder 1738 och 1740 störtat riket i det lika
onödiga som olyckliga rysska kriget, blef ståndet en
lång tid efteråt föremål för de andra
samhällsklassernas öppet uttalade missaktning och ovilja.
FJEEDE KAPITLET.
KYRKAN, PRESTERSKAPET OCH PiETISMBlf.
Vi minnas, huru under Karl den elftes regering
en sträng, stundom småaktig ordning blifvit införd i
allt, som rörde kyrkliga angelägenheter,
trosbekännelser och andaktsöfningar; — likaså huru de
sedermera kommande och långvariga krigen medförde
i motsatt rigtning mänga oordningar och mycken
laglöshet 1). Presternas mer och mer utarmade tillstånd
hindrade deras förkofran i studier. De hade ej råd
att köpa nya böcker, och föga tid att läsa vare sig
nya eller gamla; ty armod och brist på drängar
tvingade många bland dem sjelfva till deltagande i det
gröfre arbetet, på samma gång som laglöshet och
förtviflan lockade till deltagande i gröfre, ofta
föraktliga nöjen2). Efter åren 1710—1715 voro ock
*) 24. 7—9, 46—52. SS. 154, 4*5. ZtI. 114—430.
*) 30. 86—88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
