Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
plakatet uppträdde mot de oordentliga ofta oroande
sammankomsterna hafva vi nyligen sett. Men i
samma konventickel-plakat lät hon ock inrycka ett
varnande förbud mot de sammankomster, som på krogat
och källare höllos till dryckenskap och ogudaktigt
lefverne, och derjemnte en till presterskapet ställd varm
öch allvarlig uppmaning att genom nit i ämbetet och
genom täta förhör och besök hos åhörarna göra alla
konvenlicklar öfverflödiga. Ett serskildt samma dag
utkommet kongl, bref förböd presterna att någonsin
och allra minst i predikningar begagna namnet pietist
såsom smädeord, och ståndet uppmanades att i stället
för bittra tillvitelser söka med mildhet återvinna
missledda åhörares förtroende. Tillika blef strängeligen
förbudet, att, såsom hittills tyvärr skett, pietistiske
och antipietistike prester söndag efter söndag
predikade mot hvarandra, ett oskick, hvaraf förorsakades
t läran ovisshet och i samlif vet förargelse; hvarjemnte
och måhända med hänsyn till en bland de vigtiga
ste tvistepunkterna, nämligen den om tron och
ger-ningarna, regeringen slutligen tillade, att presterna
skulle såsom ett hufvudverk drifva läran om
gudak-tigheten och om dess rätta och sannskyldiga öfning.
Återigen, och när Dippel sedermera uppträdde i
öppen strid mot statskyrkans bekännelse, lät regeringen
1728 utfärda mot hans skrifter först varning och
sedermera förbud. Men emedan konventickel-väsendet
icke ville upphöra, blef år 1735 presterskapet ånyo
erinradt om sin pligt att med allvarlig och öm
själavård draga åhörarnes hjertan till sig och till den
allmänna gudstjensten. Förbrytelser mot
konventickel-plakatet blefvo ock af regeringen behandlade med
mycken klokhet; med skonsamhet så länge möjligt;
men ock med stränghet, när intet annat hjelpte.
Några personer blefvo verkligen landsförvisade, då
de nämligen med oböjlig envishet icke blott sjelfva
vidhöllo utan ock sökte utsprida flere från rikets be*
kännelse afvikande lärosatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
