- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
117

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117.

Nu uppräknade omständigheter rörande
pietismen, statskyrkan och regeringen måste hvar på sitt
vis inverka på allmänna tänkesättet. De lägsta
samhällsklasserna och äfven bönderna voro så okunniga,
att blott få bland dem kunde ledigt läsa i bok, och
de voro dessutom föga öfvade vid den
själsansträngning, som fordras för att kunna begripa och bedöma
de invecklade föremål, om hvilka striden fördes. Utan
förmåga att skapa sig någon egen öfvertygelse, voro
de vana att lydigt eftersäga, hvad presterna
förestafvad och att betrakta hvarje afvikelse från de
lutherska bekännelse-skrifterna som ett gudlöst kätteri.
Man finner ock, att under riksdags-striderna om dessa
ämnen uppträdde bondeståndet vanligtvis på
presternas sida och ådagalade bestämd ovilja mot alla
nyheter i läran och mot alla splittringar inom
församlingen. Annorlunda var förhållandet med adeln,
hvilken innehade högre bildning och alltså kände lifligare
behof af utrymme för det andeliga lifvets
verksamhet, hvarföre ock detta stånd mer än de andra
kämpade för troslifvets frihet, och mot statskyrkans magt;
och detta så mycket mer, som några bland dem
tyckas hafva i sina hjertan hyllat de fritänkande
åsigter, som hopblandade sig med pietismen. Men å en
annan sida befinnes, att det stora flertalet äfven
på riddarhuset var lutherska bekännelsen tillgifvet
och vände sig derföre med ovilja från pietismen, i
samma mån några dennes medlemmar vände sig till
neologien och till Dippel. Äfven bland dem, som i
hjertat hyllade de sistnämndas läror, drogo sig
många med en viss försigtighet tillbaka. De
uppskrämdes nämligen genom det nya partiets mer och
mer framträdande villervalla i begrepp och djerfhet i
anspråk, hvilka tillsammans hotade kyrkan och
staten med vådliga omstörtningar; deribland också med
den att se styrelsen af den förra, måhända och af
den sednare falla i händerna på okunniga och vilda
svärmare, såsom någon tid förut skett under Eng-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free