Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119.
i Tollstadii person och omkring 1724 räknade den
visserligen bland sina vänner många ansedda män.
De flesta sådana drogo sig dock tillbaka vid
skådespelen af Tollstadii föränderlighet, af Dippels
inflytande och af de många svärmerier och betänkliga
uppträden, som föreföllo. Ju längre del led, desto
mer blefvo pietisternas sammanträden bevistade af
blott obetydliga och okunniga personer, mest ur
arbetsklassen, och allramest qvinnor, ofta under
afförande af någon förolyckad student. Frampå
1730-talet sågs bland dess anhängare ytterst sällan någon
man, utmärkt för kunskaper och högre
själsförmögenheter, och den bildade och vetenskapliga verlden
betraktade rörelsen med växande likgilltighet. 1
slutet af 1730:talet började ock herrnhutismen att
intränga i landet och att i någon mån undantränga
pietismen; i ty att den sist inkomna lärans löften om
nya och klarare ljus och om nya och kraftigare
salighets-medel drogo till sig en hop personer, icke blott
sådana, som hade naturliga anlag för det herrnhutiska
åskådningssättet, utan ock sådana, som aldrig nöjda
med det närvarande städse fika efter nya företeelser
och fästa sig vid nya löften. Slutligen och på
1740-talet och efter Ulrika Eleonoras ankomst
uppenbarade sig mer och mer, äfven inom Sverge, det
fransyska fritänkeri, som med likgilltighet betraktade,
nästan föraktade alla kristna trosbekännelser, och
hvilket blott för syns skull låtsade antaga någon sådan,
och då valde den, som lofvade största fördelarna af
lugn, sammanhang och ordning, och fördenskull häldre
statskyrkan än pietismen.
Den sednares tid var förbi. Dess
beståndsdelar af from nitälskan och friare åsigter hade
uppfyllt sin bestämmelse; ty de hade gifvit åt
statskyrkan en kraftig väckelse, åt det kristliga lifvet en
varmare ande och åt läran en åtminstone i
utöfningen mer allsidig uppfattning. Pietismens andra
beståndsdelar, benägenheten för neologi och yrkandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
